Publicerad 1986   Lämna synpunkter
STAFFEL staf4el l. staf3el2, r. l. f.; best. -n; pl. stafflar.
Ordformer
(förr äv. staflar, pl.)
Etymologi
[av t. staffel (av mht. staffel, stapfel, av fht. staffal m. m.), trappsteg, avsats, trappa, etymologiskt identiskt med mlt. stapel, sockel, gränspåle, stapel (se STAPEL). — Jfr STAFFLA, STAFFLI]
1) trappa; anträffat bl. dels bildl., dels (o. numera bl.) ss. förled i ssgr. Thenne af Gudi styrckte Öfwerwinnare, Hwilken ännu icke vpfylt Sitt Ålders nittonde Åhr, Och redan öfwerstigit Ährones största Staflar. Rüdling Suppl. 433 (1740).
2) geol. trappstegsformad terrängavsats; utom ss. förled i ssgr numera föga br. Brant .. stupande stafflar av granit. Fennia 53: 228 (1930).
3) urmak. repetertrappa; jfr del-skiva 2, trappa, sbst. Delskifvan (staffeln) .. bestämmer de olika timslagen. Schweder HbUrmak. 25 (1874). Liksom de flesta av våra golvur, även moderna, har som vi sett Maria tornur slaganordning med trappa och staffel. Dædalus 1938, s. 68. — jfr SPRING-, TIM-STAFFEL.
4) (numera knappast br.) gymnastisk trappstegsartad formering varvid leden l. deltagarna stå förskjutna till varandra i djupled (så att deras fronter växelvis står längre bak l. fram). Gösta ropar: Gif akt! Stafven på armen! Framåt i staffel! och så vidare enligt det väl kända programmet. Willebrand o. Rancken 155 (1885). (Att gymnastikuppvisningen hade lyckats hördes på) applåderna och bifallsropen, när, efter de faststälda 20 minuterna programmet var slut, staffeln upplöst och vi alla åter stodo i grundställning. Därs. 156. Cannelin (1921).
Ssgr: (2) STAFFEL-BROTT. [jfr t. staffelbruch] geol. trappformig förkastning, trappförkastning. 2SvUppslB 10: 1276 (1949).
(1) -FORM. bokför. form för saldering varvid det nya saldot utskrives efter varje transaktion. Ramstedt BokförGr. 16 (1915).
(2) -LAND. (mera tillf.) geol. om platå (se d. o. 4) som höjer sig i trappstegsformade avsatser över det omgivande landskapet. Rosberg Granö Altai 1: 29 (1919).
(1) -METOD. bokför. i fråga om ränteberäkning av kontokuranter o. bankräkningar: metod varvid räntan uträknas på det efter varje notering uppkomna saldot på kontot. SvUppslB (1935). 2SvUppslB 16: 760 (1950).
(1) -MÄTNING. [jfr t. staffelmessung] (i Finl.) lantmät. mätning av marklutning varvid mätstång l. -band hålles vågrätt o. dess över marken svävande ändpunkt hålles i lodläge med snöre l. käpp. Hahnsson (1899). FinSvStorordb. 731 (1968).
(1) -PLANTERING. (förr) skogsplantering (se d. o. 1) varvid raderna växelvis stod förskjutna framåt l. bakåt i djupled. Björkman Skogssk. 192 (1868).
(1) -TARIFF. [jfr t. staffeltarif] (†) för person l. godsbefordran avsedd järnvägstariff som vid grafisk framställning av avstånd o. tariffsatser höjer l. sänker sig trappstegsformigt. NF Suppl. (1899). Ekbohrn (1904).
(1) -UPPSTÄLLNING~020. bokför. i bokföring: uppställning av saldon enl. staffelmetoden. Ramstedt BokförGr. 17 (1915).

 

Spalt S 10802 band 30, 1986

Webbansvarig