Publicerad 2002 | Lämna synpunkter |
SÄMSK, säm4sk, sbst.2, r. l. m. (Schultze Ordb. 3910 (c. 1755) osv.), äv. n. 2SthmTb. 7: 211 (1586) osv.; best. -en resp. -et; pl. (†) = (KlädkamRSthm 1569 C, s. 44, WoJ (1891)); förr äv. SÄMESK l. SÄMISK, r. l. m. (KlädkamRSthm 1565 C, s. 28 a (: fiole brwnn Semik (sannol. felaktigt för Semisk)), BtÅboH I. 9: 33 (1637: En stuutt skins sämesk)) l. n. (SkinnkamRSthm 1548—52, s. 4 (: semisk, pl.), 3SthmTb. 12: 266 (1621: sämiskeett, sg. best.)); utom i sg. obest. anträffat bl. i sg. best. -et o. pl. =.
sämskskinn; äv. dels ss. ämnesnamn, dels (i sht förr) om den blekgula färgnyans som kännetecknar sämskskinn; förr äv.: längd av sämskskinn. Lichtbrune semisk 7. SkinnkamRSthm 1548—52, s. 4. Stältes någre små gåszar inn för rätten som hafue gåt om krinngh och stulit här i stadhenn .. (bl. a.) 2 stÿcker sämsch. 3SthmTb. 6: 157 (1606). Uti wärjan bäres port d’epé af gult sämsk med tåffs af guld och blått silke. EP 1792, nr 64, s. 3. Hatten (hos svamparten Boletus rubeolarius) har en mjuk, sammetslik yta af Olifgrön färg, som likväl blir lik sämsk med tiden. VetAH 1810, s. 7. Sämsk, sämskadt skinn, tillverkas så väl af stora hudar .. som af mindre .. genom valkning med fett. Almström Handelsv. 433 (1845). Sämsk brukas till handskar och andra klädesplagg. Berlin Lrb. 142 (1852). Två stora tobakspungar af sämsk. Topelius Vint. III. 2: 159 (1897). SAOL (1998). — jfr LAPP-, REN-, STRUMPE-, STUTSKINNS-SÄMSK.
-MUSSERON. (numera mindre br.) svampen Tricholoma album (Schaeff.) Kumm., rättikmusseron (som har sämskgul hatt); ngn gg äv. om den snarlika Tricholoma lascivum (Fr.) Gill, ekmusseron. Ryman o. Holmåsen Svampar 291 (1986; om rättikmusseron). Lundqvist o. Persson SvSvampn. 84 (1987; om båda arterna). Andersson Svampar 150 (1994; om ekmusseron). —
-SVAMP. (sämsk- 1934—1955. sämske- 1896). (numera föga br.) svampen Tricholoma album (Schaeff.) Kumm., rättikmusseron (som har sämskgul hatt). Strömbom Svamp. 24 (1896). 2SvUppslB (1955).
B (†): SÄMSKE-SVAMP, se A.
Spalt S 16203 band 33, 2002