Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VIRKE vir3ke2, sbst.2, n.; best. -et; pl. -en (Richardson Krigsv. 1: 19 (1738) osv.) ((†) = G1R 25: 351 (1555)).
1) († utom ss. senare led i vissa ssgr) om råämne l. material, särsk. om byggnadsmaterial (jfr 2 o. VERKE, sbst.2 5); vanl. koll.; äv. dels oeg. l. mer l. mindre bildl. (jfr 3), dels (ss. senare led i ssgr) om resultat av skapande l. arbete, särsk. om konstruktion bestående av flera delar (jfr VERKE, sbst.2 2); ibland svårt att skilja från 2. Söker .. (människan) wellust eller Paradijs j kosteliga bygning, Så är doch all reedzskap tilfång och wirke som bygningen skulle byggias aff, wext på thenna jordhenne som förbannelsen offuergongen är. OPetri 3: 553 (c. 1535). Hwarest hafwer Gud sit första Wirke spanat / Theraf han sådant alt, så Mesterlig haar danat? Spegel GW 28 (1685). Tiänliga Wircken, och Materialier til Fästnings-bygnad, Krigs-tilredelsers och utrustningars rätta beskaffenhet och egenskaper. Richardson Krigsv. 1: 19 (1738). Möller (1807). — jfr FLÄT-, HÄRD-, KORS-, KRUBB-, KRYSS-, TÅG-VIRKE m. fl.
2) koll. l. ss. ämnesnamn, om mer l. mindre bearbetad trävara avsedd l. använd ss. byggnadsmaterial (till skepp l. hus l. möbler o. d.); äv. dels om avverkat o. obearbetat trä (se TRÄ, sbst.1 1) l. träd på rot avsett att avverkas, dels om träslag (äv. i individuell anv.), i sht ss. senare led i ssgr; jfr 1 o. TIMMER, sbst.1 1, VED, sbst.2 2. Wij wilde .. gerne wete hwadh wircke thet wåre, som till samme Skipz behoff huggett är antthen Eek eller fore. G1R 19: 200 (1548). Så wartt .. tilsagt, att alle de, som hade trähus her i Stadenn, skulle .. sielff(w)e tage dem nidh, på th(et) de kunne haff(w)e någenn nytte aff wirkett, menn hwar de der medh drögde .. då skulle de icke förundre, att de miste same wirke. 2SthmTb. 7: 211 (1586). Skall förordningh göras i Cammaren, att allmogen der i landet timber och virke dijdt i vinter föra skole. RP 5: 173 (1635). Virke till broar får hemtas från häradsallmänning, der tillgång finnes. Linde Kam. 388 (1867). Kolhuset .. består av två gavlar .. med liggande virke, en baksida .. med rest virke. Bergström Kol. 46 (1922). Företaget .. försåg möbelfabrikanterna vid sekelskiftet med virke. SvGeogrÅb. 1952, s. 40. Sedan larmet kom 1990 att regnskogarna .. höll på att utarmas för att vi i västvärlden aningslöst ville spegla oss i mahogny, teak och jaquaranda, har det i miljömedvetna kretsar varit tvärstopp för dessa virken. SvD 31/3 1996, Bil. s. 13. Stöd får lämnas endast till ägare av anläggning för lagring av stormfällt virke. SFS 2005, s. 396. — jfr AL-, BJÖRK-, BLOCK-, BYGGNADS-, FYRKANT-, GAGNS-, GRAN-, HANDELS-, HUSBEHOVS-, HÄSSJE-, KNÄ-, KRUM-, KÄRN-, LIGG-, LÅNG-, LÖNN-, MAST-, MÖBEL-, PLANK-, RES-, RIVNINGS-, ROT-, RUND-, SKEPPS-, SKOGS-, SLÖJD-, SMÅ-, SPIR-, STÄLLNINGS-, TALL-, TEAK-, TIMMER-, TUNN-, TÄNDSTICKS-, VED-VIRKE m. fl.
3) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 1 o. 2. Til all olycka glömde jag denna delen, när jag sammanskrapade wirke til Orationen. GbgMag. 1759, s. 152. Adeln på den tiden, åtminstone i Sverige och Finland, var det virke, hvaraf man byggde historien. Topelius Fält. 2: 129 (1856). Vissa delar av Kalevala äro byggnader uppförda i den gamla finska hjältediktningens stil, sammanfogade av medeltida virke. Collinder Kalev. 14 (1948). Han arbetade alltid hårt med språkets virke, vilket också tydligt framgår av bevarade koncept och manuskript. 3SAH LXVII. 2: 43 (1958). — särsk.
a) i fråga om person, om inneboende l. latent(a) anlag l. läggning l. förutsättningar för att göra l. vara ngt o. d.; äv. om det varav en persons psyke l. själ antas vara beskaffat resp. beskaffad; särsk. i sådana uttr. som (vara (byggd)) av sådant l. sådant virke; äv. i pregnant anv. (Han) var klok och driftig, ärelysten och djerf, hade godt hufvud och juridiska kunskaper, alltså det virke, hvaraf man gör partichefer. Topelius Vint. II. 1: 9 (1850, 1881). Mor är af samma virke som jag; hon har förstått mig. Benedictsson FruM 414 (1887). Det var ett förträffligt och mångnyttigt virke i den ynglingen. 3SAH 25: 31 (1911). Det är virke i den där gamla kvinnan. Rydelius Bennett Tu 239 (1923). I allmänhet var hustrurna på gårdarna av ett mycket bättre virke än männen. Nyblom StrPers. 248 (1945). Att förlora förståndet, förklarar Arvid, är att vara byggd av dåligt virke. Jörgensdotter BergDöttrar 331 (2009). — jfr KÄRN-, SJÄLS-VIRKE.
b) ss. senare led i l. elliptiskt för GROGG-VIRKE, förr äv. TODDY-VIRKE, om ingredienser som behövs för att tillreda en grogg l. drink; numera i sht om alkoholfri dryck som blandas med sprit till grogg osv.; äv. i individuell anv. Högberg Frib. 235 (1910). Snart nog hade han dukat fram kaffe och bullar samt virke till en liten morgongök. Sparre HelOrm. 111 (1924). (På ett formulär i baren) står spritsorter, olika virken, typ av glas och en mängd tillbehör .. listade i olika kolumner .. Tanken är att uppmuntra folk att skapa sina egna drinkar. DN 14/4 2000, På stan s. 16.
B: VIRKES-AUKTION. auktion på virke. SPF 1859, s. 542. Vid tiden för höstens virkesauktioner var marknaden mycket gynnsam, antalet virkesspekulanter stort och de afgifna anbuden höga. SkogsvT 1904, s. 215. —
-AVKASTNING~020. skogsv. om mängd av virke som erhåll(it)s l. kan erhållas vid avverkning; jfr avkastning 4 c o. -skörd, -utbyte, -utfall. Segerdahl Hledn. 52 (1843). Den normala årliga virkesavkastningen (av skogsmark) uppskattas i kubikmeter per hektar såsom uttryck för markens virkesproducerande förmåga. SFS 1951, s. 913. —
-BALANS. (i fackspr.) om förhållandet mellan tillväxt o. avverkning av virke (under en viss period). Källström SvSkogInd. 33 (1929). Skogarna ha under och efter kriget utsatts för en betydande överavverkning .. Åtgärder ha dock vidtagits för att småningom återställa virkesbalansen. SvGeogrÅb. 1949, s. 292. —
-BEHOV. behov av virke. Från blandade bestånd erhållas flera virkesslag än från de rena, hvarför de förra äro i tillfälle att motsvara mer olikartade virkesbehof. Björkman Skogssk. 8 (1868). —
-BELOPP. (†) virkeskvantitet l. virkesmängd; jfr belopp I b. Att de i beslag tagna virkesbelopp, som i brist på antagliga köpeanbud icke kunnat afyttras .. utgjort .. (bl. a.) 13 sparrträd och sparrar, 5 plankor samt 233 kubikfot ved och tjäruvirke. BtSvStat. Q 1872, s. 25. TT 1933, K. s. 63. —
-BRIST. SkogsvT 1906, s. 235. Det var en oro inför en framtida virkesbrist som gjorde att skogsbolag ville satsa på ett mer snabbväxande träslag. NorrbK 12/10 2015, s. 4. —
-DIMENSION. (i fackspr.) dimension på virke; äv. om virke av viss dimension; jfr dimension 2 a β. Förhållandet, att i Norrland .. endast gröfre virkesdimensioner kunna med någon egentlig fördel till afsalu afverkas. Fredenberg Sågtimm. 3 (1892). Den som .. köper ”trall” ska vara medveten om att virkesdimensionerna kan skilja sig rejält hos olika bygghandlare. DN 8/9 1998, s. A24. —
-DRIVNING. (förr) fällning o. transport av virke till flottled; jfr drivning 1 o. -utdrivning. De arbetare, som användas vid virkesdrifning, kolning och flottning, äro öfver hufvud taget s. k. löst folk. SkogsvT 1909, s. 323. —
-EFFEKTER, pl. (†) jfr effekt 6 a o. -pjäs. Före slutet af Mars månad år 1859 erfordras .. diverse partier bjelkar, timmer .. plank och bräder. Auktion för leverans af omnämnde virkeseffekter kommer att hållas å gästgifvaregården i Malmköping. FolkRöst 26/10 1858, s. 4. Skogen 1921, s. 81. —
-EKIPAGE. om fordon (med släp) för transport av virke; jfr ekipage 4. JordbrFörenBl(C) 1960, nr 16, s. 8. Förstärkning och förbättring av (skogs)huvudvägarna är nödvändig så att moderna virkesekipage för hela trädlängder .. kan framföras utan hinder året runt. SvD(B) 8/10 1965, s. 18. —
-EXPORT. Hufvudsakligast sysslade .. dessa bolag med timmerutdrifning och virkesexport från nybyggena. OoB 1893, s. 195. —
-FÅNG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) (rättighet till) utvinning av virke; jfr fång 10 b o. -fångst. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 24, s. 13. —
-FÅNGST. utvinning av virke; äv. konkretare; jfr fångst 2 o. -fång, -täkt, -uttag. Vid större bruksegendomar .. medtager vanligen husbehofsbränslet för underhafvande en högst väsentlig del af virkesfångsten. Skogvakt. 1894, s. 76. Nästa år ska om prognoserna håller den totala virkesfångsten passera en miljon kubikmeter. VästerbK 4/6 1994, s. 22. —
-FÖRBRUKNING. jfr för-bruka c o. -åtgång. En beräknad virkesförbrukning af ungefär 5 kubikmeter pr individ och år. EkonT 1900, s. 7. —
-FÖRRÅD. förråd av virke (jfr -lager, -upplag); särsk. (skogsv.) om skogsbestånds kubikinnehåll av (avverkat) virke (jfr -volym). SFS 1826, s. 616. Beträffande det virkesförråd som finnes å skogsmarken och dess årliga tillväxt i kubikmassa har under senare år genom den s. k. riksskogstaxeringen undersökningar pågått. SvSkog. 15 (1928). Virkes- och materielförråden var också till brädden fyllda. Helmfrid Holmen. 104 (1954). —
-HANDEL. handel (se handel, sbst.2 11 b) med virke. De för virkeshandeln vigtigaste bland de asiatiska länderna äro Indien och den indiska arkipelagen. UB 3: 454 (1873). —
-HANDLARE. person som (yrkesmässigt) handlar med virke; jfr -köpare. AB 10/6 1851, s. 4. Virkeshandlare och träförädlare äro .. skogsägarnas bästa och oundgängliga medhjälpare vid skogarnas skötsel. SkogsvT 1909, s. 427. —
-HUS. (virk- 1841–1903. virkes- 1873 osv.) (numera bl. tillf.) jfr -magasin. AB 4/6 1841, s. 3. Virket bör .. ofördröjligen infraktas i torrt, luftigt virkhus, för att hindra sprickor. Skogvakt. 1892, s. 207. —
-JOURNAL. (numera mindre br.) journal över virkesmätning; jfr tumnings-bok. TSkogshush. 1891, s. 139. Det åligger envar, som vill deltaga i allmän flottning, att .. föra .. fullständiga virkesjournaler och tumningslistor, utvisande för varje flottleds- och utflottningsdistrikt det tillförda virkets mängd och dimensioner. HbSkogstekn. 307 (1922). Östergren (1967). —
-KAPITAL. jfr kapital, sbst.1 3 a. Vi ha ingen kunskap om det virkeskapital, som finnes i .. (skogarna), knappast en aning om tillväxten. SkogsvT 1910, s. 4. —
-KUBERING. (†) jfr kubera 1 o. -mätning. Undervisningen i kolning, som jemväl omfattat virkeskubering, skogsuppskattning m. m., har meddelats .. i skogen vid milorna. JernkA 1888, s. 410. Samzelius SkogJägarl. 75 (1894). —
-KVALITET l. -KVALITÉ. kvalitet l. beskaffenhet hos virke. (De skadade trädens) virkeskvalitet försämras mer och mer, ju längre de får stå kvar. NordT 1892, s. 135. —
-KVANTITET. kvantitet (se d. o. 6) av virke; jfr -belopp, -mängd. SPF 1859, s. 543. Bedömandet af den virkeskvantitet, de ofantliga norrländska arealerna kunna alstra pr år. Högbom NorrlNär. 28 (1898). —
-LAGER. jfr lager, sbst.3 2, o. -förråd, -upplag. AB 29/5 1863, s. 4. De stora, kontinuerligt drivna massafabrikerna kräver väldiga virkeslager. TurÅ 1959, s. 102. —
-MAGASIN. magasin för förvaring av virke; jfr -hus, -skjul. AB 29/5 1863, s. 4. Finnes en vind ofvanpå verkstaden, begagnas denna såsom virkesmagasin för det omedelbara behofvet. TT 1872, s. 302. —
-MASSA. om kubikinnehåll hos avverkat virke (jfr massa, sbst.2 1 b α); särsk. i uttr. fast virkesmassa, betecknande verklig massa med avdrag av förefintliga mellanrum (jfr fast, adj.1 1 d); i pl. äv. (o. numera i sht) allmännare, om myckenhet l. mängd av virke (jfr massa, sbst.2 4, o. -mängd). Segerdahl Hledn. 52 (1843). (Han hade) utrönt, att i nämnda två block funnos 20,307 famnar à 2,62 kubikmeter fast virkesmassa hvaruti inginge virkesmassan för timmerskogen. BtRiksdP 1904, I. 4: nr 96, s. 18. Det blir inte helt enkelt för de mindre sågverken att ta hand om de enorma virkesmassor som kommer ut från den stormfällda skogen. BoråsTidn. 31/1 2005, s. 1. —
-MÄNGD. jfr mängd, sbst.2 1 d, o. -belopp, -kvantitet, -massa. JernkA 1851, s. 419. Transporten från skogen kännetecknas av att man byter transportmedel när virkesmängden ökar. NE 16: 546 (1995). —
-MÄTARE. (i fackspr.) om person som yrkesmässigt ägnar sig åt virkesmätning; jfr tummare. DN(B) 12/1 1895, s. 1. —
-MÄTNING. uppmätning av virkes dimension l. volym l. vikt o. d.; jfr -kubering. DN 29/10 1899, s. 4. Reglerna för hur virkesmätning går till är fastställda av Sveriges virkesmätarråd. BoråsTidn. 15/2 2005, s. 18.
Ssg: virkesmätnings-förening. förening (bestående av säljare o. köpare av virke) som tillhandahåller personal för (opartisk) virkesmätning; jfr tumnings-förening. SkogsvT 1916, s. 583. —
-PARTI. (i fackspr.) jfr parti 3 a. Försäljningen af hela virkespartiet sker uti ett utrop på de vilkor, som före Auktion tillkännagifves. AB 17/4 1855, s. 1. —
-POST. (i fackspr.) post (se post, sbst.4 4) av virke. Finnes (vid offentlig virkesauktion) något anbud understiga detta (minimi)pris, utbjudes wirkesposten ånyo. SPF 1859, s. 542. —
-PRODUKTION. produktion (se d. o. 3) av virke. SPF 1859, s. 543. Med skogsmark avses i lagen .. mark som är lämplig för virkesproduktion. Västerbotten 1980, s. 30. —
-RIK. om skog l. bestånd l. land o. d.: rik på virke. (Bismarck) undrade öfver att det virkesrika Sverge slösade bort sina pengar på byggande af jernfartyg. DN(B) 2/4 1887, s. 3. —
-SKILJNING. (förr) skiljning (se d. o. 2 c) av virke; jfr -sortering. Hufvudsyftet (med sorteringen av flottningsvirke) är .. att virkesskiljningen från början blir så jemnt och lämpligt fördelad i rännorna som möjligt. TT 1883, s. 140. —
-SKJUL. (numera bl. tillf.) skjul (se skjul, sbst.1 3) för förvaring av virke; jfr -magasin. AB 18/8 1846, s. 3. —
-SKÖRD. skogsv. jfr skörd 7 a o. -avkastning. JernkA 1851, s. 409. Ändamålet med gallringarna är inte att öka den totala virkesskörden utan att få fram grövre, värdefullare stammar. TurÅ 1959, s. 51. —
-SORTERARE. (i fackspr.) jfr klampare 2 β. DN(B) 16/5 1900, s. 2. (Den automatiska sorteraren på sågen) avgör kvaliteten med hjälp av tolv linjekameror som tar 1 000 bilder på varje bräda. Tidigare gjordes allt detta manuellt av två virkessorterare. ÖstersundP 15/10 2005, s. 6. —
-SORTIMENT. sortiment (se d. o. 1 a) av virke. Thelaus Skog. 59 (1865). De virkessortiment som vanligen förekomma äro timmer, pappersved av gran och furu, props, bjälkar, sparrar, slipers, stolpar m. m. HbSkogstekn. 244 (1922). —
-TAXERING. (numera mindre br.) taxering (se taxera 2) av värdet på virke. (Vid gruvtinget) pålades nya virkestaxeringar både till gamla grufvan och till nyrymningen. Johansson Noraskog 3: 60 (1884). SAOL (1973). —
-TILLGÅNG~02 l. ~20. tillgång (se d. o. 4) på virke; i pl. äv. konkretare (jfr tillgång 5). AB 10/7 1858, s. 3. Storleken på .. virkestillgången bestäms .. av de skogsvårdsåtgärder vi utför nu och framöver. Västerbotten 1981, nr 4, s. 52. —
-TORK. jfr tork 2 a o. trä-tork. SD 1900, nr 62, s. 2. Virkestorkarna utgöras av värmeisolerade kamrar, helst med väggar av tegel, gasbetong e. d. och tak av betong. HantvB I. 6: 343 (1938). —
-TRANSPORT. transport av virke. Hvad kan från statens sida åtgöras för att underlätta virkestransporten och flottningen från de allmänna skogarne? AB 24/7 1866, s. 2. —
-TRÄD. träd avsett l. lämpligt att avverkas till virke; jfr träd, sbst.3 1 c. Samtiden 1871, s. 588. Flera (lärk)arter är viktiga virkesträd, och en del odlas som prydnadsträd. NE 12: 558 (1993). —
-TÄKT. utvinning av virke; jfr täkt 2 o. -fångst, -uttag. Skogen 1914, s. 235. Särskilt virkestäkten till hägnader var skadlig, då den huvudsakligen gick ut över rakvuxen ungbok. Selander LevLandsk. 348 (1955). —
-UPPLAG~02 l. ~20. (plats för) upplag av virke; jfr -förråd, -lager. Dessa otaliga brädstaplar och virkesupplag, som utmärka de norrländska kuststädernas hamnar. UB 3: 418 (1873). —
-UTBYTE~020. skogsv. jfr ut-byte 2 o. -avkastning. AB 14/10 1895, s. 3. Beräkning av virkesutbytet av stående träd vid försäljning av skog på rot. Sonesson BöndB 996 (1955). —
-UTDRIVNING~020. (numera mindre br.) virkesdrivning; jfr ut-driva 3. Skogsbevakaren borde .. hafva kunnat hitta, då han under de tvänne föregående vintrarne hade utöfvat tillsyn öfver virkesutdrifningen i närheten. TurÅ 1896, s. 122. SvD 31/8 1988, s. 16. —
-UTFALL~02 l. ~20. skogsv. jfr ut-fall 4 o. -avkastning. Ekman SkogstHb. 13 (1908). Avverkad skog i Norrland kommer till omkring 70 procent från slutavverkningar. Närmare 70 procent av virkesutfallet är sågtimmer. ÖstersundP 27/10 2007, s. 43. —
-UTSYNING~020. utsyning (se ut-syna 1) av virke för avverkning; jfr skogs-utsyning. AB 22/11 1865, s. 1. —
-UTTAG~02 l. ~20. skogsv. uttag (se d. o. 1) av virke; jfr -fångst, -täkt. Att de kolossala virkesuttagen (i norra Sv.) ej uppvägas af hvad som årligen återväxer. AB 5/6 1897, s. 7. —
-VAGN. (i fackspr.) (järnvägs)vagn för transport av virke. AB 16/9 1859, s. 3. De första virkesvagnarna med väggar levererades till statsbanorna år 1864. SJ 3: 263 (1906). —
-VOLYM. skogsv. om skogsbestånds kubikinnehåll av (avverkat) virke; jfr -förråd. AB 4/4 1935, s. 2. Med oförändrad virkesvolym är dragkraftsbehovet störst om släpet utgörs av en lösvirkesgrimma, mindre om virket är buntat och minst vid bogsering av ramlagt virke. TT 1962, s. 285. —
-VÅRD. (i fackspr.) vård o. underhåll av virke(sträd) i syfte att skydda mot skador o. d.; jfr skogs-vård. (Professorn) har utgivit en hel mängd skrifter, speciellt i mykologi och virkesvård. SvD(A) 12/4 1947, s. 4. Stora värden går årligen till spillo i landet på grund av dålig virkesvård. Skogsägarna har inte insett vilka förluster de gör genom att inte tillvarata skogens produkter på rätt sätt. VetlandaP 1957, nr 148, s. 5. —
-VÄRDE. (i fackspr.) värde av (avverkat) virke. DN(A) 30/11 1871, s. 3. Vid försäljning av virke på rot uträknas virkesvärdet .. med stöd av de pris, som sågverken notera vid vattendragen för timmer av olika dimensioner. HbSkogstekn. 188 (1922). —
-ÄGARE. SFS 1830, s. 90. Att hvarje virkesägare är skyldig att på en tabell .. uppteckna allt det virke han har på hvarje vältplats. SkogsvT 1905, s. 302. —
-ÖVERSKOTT~102, äv. ~200. överskott på virke. SFS 1894, nr 17, s. 10. Skogsägarna i Mälardalen väntar .. otåligt på förverkligandet av utbyggnadsplanerna för massaindustrien .. varefter huvuddelen av virkesöverskottet borde kunna finna avsättning. Skogsäg. 1960, nr 2, s. 41.
Spalt V 1330 band 37, 2017