| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VISP, sbst.3, n.
(†) om lättsinnigt l. skvalleraktigt l. inställsamt tal; äv. dels i fråga om uppträdande l. hållning: lättsinne l. ombytlighet, dels: uppståndelse l. rabalder. Vij hafve .. förnummit, at fru Marina hafver myckitt hvisp ther in i Danmark, såge för then skuld gärne, at tu altijd vele hafve thine visse budh och kunskaper ther in att late höre och förfare hvad ther för lägenheter opå färde ähre. G1R 24: 421 (1554). Det lärer blifva visp af, at Horn vil hafva sin lilla son ut til sig, som är hoos gumman. Bark Bref 2: 75 (1705). Så är det alfwar lell att du nu ärnar skiffta / Ditt wisp med stadighet och innan kårt dig giffta? Düben Boileau Sat. 59 (1722).
Spalt V 1407 band 37, 2017