| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÖVERTALA ø3ver~ta2la, v. -ade (se för övr. TALA, v.). vbalsbst. -AN (se avledn.), -ANDE, -ELSE (numera bl. ngn gg, Linc. Ccc 3 b (1640) osv.), -NING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.).
1) (†) (gm samtal) reda ut l. klara upp (tvist l. mellanhavande o. d.); bilägga (se d. o. 2 a); i vissa språkprov svårt att skilja från 2. G1R 1: 105 (1523). Thz tu haffuer illa giordt thet är alla redho offuertalat och förlikt medh thin himmelska fadher. OPetri Hb. D 2 a (1529). Ath hans konge:ge Ma:t först the irringer medt städerne .. ofvertale och afhandle motte. RA I. 1: 475 (1546). Thet the hade företagit skulle wara förlåtit och een öffuertalat saak. Svart G1 110 (1561). UpplDomb. 5: 207 (1599).
2) (†) avtala l. överenskomma om (ngt) (med ngn l. varandra); avgöra l. besluta; äv. dels med obj. ersatt av prep.-uttr. inlett av om, dels utan obj.; jfr 1. Westh thu wel sielff ath thet annerlundha war öffuertaledh oss emellom. G1R 2: 240 (1525). Kanhända, at så för sämio skuldh hafver varit öfvertalat. LPetri Kr. 68 (1559). Item bleff och öffuertaledh, huilken som säl 1 kanna ööl dyrere än 1 öra .. skall ware ölet förbrutidht. VadstÄTb. 128 (1587). Att wji hafwe contraherat .. och öfwertalat på efterfölliande sätt. Stiernman Com. 5: 54 (1625). Därmedh sade de sigh vela taga afträde och öfvertala därom medh de andre af almogen. RP 10: 659 (1644). Öfwertaltes med den nya mölnaren, att han skall niuta samma wilkor som Erich Nilson hafwer åtnutett. UUKonsP 5: 198 (1659). Widekindi G2A 9 (c. 1676).
3) gm att tala (medelst argument l. förespegling(ar) l. hot o. d.) (försöka) förmå (se d. o. 6) l. beveka (se d. o. 6 a) (ngn) (att handla på visst sätt) (jfr INTALA 4); särsk. i förb. med dels inf.-uttr., dels att-sats (se särsk. b), dels prep.-uttr. inlett av till (se c α), äv. från (se c β) l. om (se c γ); äv. abs.; äv. dels i fråga om att bibringa ngn en viss uppfattning l. inställning o. d., närmande sig l. övergående i bet.: intala (se d. o. 3) l. övertyga (se särsk. a α, b, c γ, d), dels bildl., om ngt sakligt (se d, e); jfr PERSVADERA, TALA, v. 8, UPP-TALA. Jag ähr .. med trägen bön af .. Jöns Nilsons förvanter öfverfallin och öfvertalt at fella för honom bön til E. H. OxBr. 12: 165 (1614). Bekende han, att han icke haver actatt att begiva sigh upå denna vegen, der han ichke af den andra är blivin övertalt. OxBr. 6: 45 (1629). En sedug och rett betenckt hustru .. öfwertalar mannen med liuflig ord, at hafwa fördrag med trätor. Swedberg Cat. 141 (1709). Om någor .. låckar och öfwertalar någon .. at gå ur Riket, eller träda i främmandes tienst, straffas efter omständigheterna. PH 5: 3530 (1753). Han har verkligen arbetat för att övertala så många som möjligt enskilt, och utan detta arbete skulle saken nog inte ha gått i hamn. Wigforss Minn. 2: 200 (i handl. fr. 1923). Han festade, representerade, charmerade, övertalade och höll förbindelserna varma. Siwertz Tråd. 64 (1957). Jag försökte övertala henne att vänta lite till, men det gick inte. Persson InhumVård. 23 (2015). — särsk.
a) med refl. obj.
α) i uttr. övertala sig (själv), intala l. övertyga sig (själv); särsk. i förb. med att-sats (jfr b). Iagh hafwer aldeles inbillat och öfwertaalt migh siälff, at andre wäl ku(n)ne finnas, som (osv.). Skytte Or. A 2 b (1604). Hvar och en här i landet (bör) söka öfvertala först sig och sedan andra, att allt det hos oss verkligen bristfälliga kan corrigeras innom vår svenska idéspher. HT 1915, s. 179 (1834). Jag sökte öfvertala mig, att Lennartson ändå i grunden älskade mig. Bremer Dagb. 373 (1843). Jag vet bara att mina kompisar satt och övertalade sig själva att det hela bara var på låtsas. AB 1/2 1995, s. 30.
β) i uttr. låta sig övertala(s) l. låta övertala sig; jfr LÅTA I 19 o. TALA ÖVER. At .. Inbyggerne j Hänstestädherne, .. skulle wäl kunna lathe sigh beweka och öfwertala, när them blefwe lofwadt och tilsagdt en drägeligere Tull j Öresund. Bureus Påw. C 3 a (1604). Dhe gambla låta intet giärna öfwertala sigh. Grubb 887 (1665). Jag är riktigt glad åt, att vi ej läto öfvertala oss att stanna kvar till kvällen på Bodala. Idun 1890, s. 5. En gång lät Darwin sig ändå övertalas att vara med på en spiritistisk seans. Ottosson Darwin 262 (2016).
b) i förb. med att-sats; ofta mer l. mindre liktydigt med: intala l. övertyga; jfr a α, d. Om och någon will osz öffuertala och wist bewÿsa, att thet är Gudi täckt, att man sätter sig vp emott tÿrannisk öffuerhett och sättia henne vtaff stoolen, tå (osv.). LPetri Spörszm. 23 (1602; avskrift av ä. övers.). Så hafver jag lijkväl .. öfvertaalt honom, dedh han ähnnu 6 veckor blifver därvidh. AOxenstierna 7: 662 (1632). Deszutan har man welat öfwertala mig, at min herre skal nogot för fritt umgås med fruentimmer. Lindahl Tanckef. 36 (1740). Constantin, som öfwertalades, att striden gällde en likgiltig fråga, återkallade Arius. Anjou Kyrkoh. 19 (1842). När det blev kväll försökte Agnes och Madde övertala Sven att han skulle åka hem och sova. Ingemarsson SmåCitr. 192 (2004).
c) i förb. med prep.-uttr.
α) i uttr. övertala ngn till ngt; förr äv. i fråga om omvändande (se OMVÄNDA 4 a β α’). (Jag) förewende .. then höxste flijtt megh mögelig(i)t war, till att öffuertale och beweche henne ther till. HH XXXIII. 1: 116 (1561). (Vi) låta oss behaga, dhet I haffue öffuertalt dhe Ryske Prästerne till att lähra Cathechismum Lutheri. BraheBrevväxl. II. 1: 5 (1639). Sålunda blefwo många öfwertalade till christendom. Reuterdahl SKH 1: 234 (1838). Glimmingehus, ämnat som arv åt min farmor, hade han sålt, därtill övertalad av svågern Barck. Lewenhaupt MinnV 104 (1936). Hennes pojkvän övertalade henne till abort. Expressen 17/5 2006, s. 20.
β) (numera bl. tillf.) i uttr. övertala ngn (i)från ngt, i fråga om att förmå ngn att avstå från ngt. Doctorerne giorde sin yttersta fliit at öfwertala honom ifrån den(n)a Inbilningen, men förgäfwes. RelCur. 341 (1682). (Släktingarna) lyckades .. övertala henne från att begära skilsmässa. DN(A) 4/8 1913, s. 7.
γ) (numera bl. tillf.) i uttr. övertala ngn om ngt, mer l. mindre liktydigt med: övertyga ngn om ngt. Twifwelaktigheten (har) allmogen så widtaget, att the uthi deras hierta kunna icke wäl öfwertalas om e. k. M:tz närwarelse. RA I. 4: 812 (1598). Om det var en sak som jag hade lärt mig under min tid här så var det att inte försöka övertala henne om något när hon väl hade bestämt sig. Khemiri InteMinns 28 (2015).
d) med saksubj.; ofta mer l. mindre liktydigt med: övertyga; äv. i anv. som motsvarar b. Iagh wil icke late menniskeligh godh tyckie öfwertale migh, at iagh skulle säge, at han (dvs. Kristi mänskliga natur) vthi en Guddommeligh Natur förwandlet wore. Carl IX Bew. A 4 b (1604). Det samma ändamål, hvarföre detta Utkast varit skrifvit, har äfven öfvertalt mig, at utgifva det på Trycket. Schönberg ÅmVetA 1771, s. 8. Väglagets försämring och svårigheten att få hästar öfvertalte mig att nyttja Gref Sparres .. offert. Kellgren (SVS) 6: 323 (1792). Jag ville inte bli övertalad av reklamen. DN 22/9 2010, Kultur s. 4.
e) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.; ofta om ngt sakligt, särsk. dels överfört (särsk. om sätt att uttrycka sig), dels i uttr. övertalande definition, övertalningsdefinition. Övertalande röst, formuleringar. Serenius Rr 4 a (1734). (Han) använde .. hela sin öfvertalande förmåga, att hos andra uppmuntra snillet och talangen. 2SAH 6: 20 (1811). Petra log underligt och fortfor sedan i samma ivrigt viskande, övertalande ton: – Jag skall hjälpa dig. Krusenstjerna Pahlen 5: 374 (1933). Det är inte lätt att definiera ett så positivt värdeladdat begrepp (dvs. demokrati) utan att definitionen speglar ens egna åsikter, blir en övertalande definition. Expressen 3/9 1968, s. 5. Han är väldigt charmig och övertalande, säger en av de drabbade i polisförhöret. Sydsv. 7/11 2015, s. B4.
f) ss. vbalsbst. -ande l. -ning, i sht förr äv. -else, om förhållandet l. handlingen att övertala ngn; äv. konkretare, om enskilt tillfälle av övertalande; jfr ÖVERTALAN. Efter lite övertalande fick han platsen. (Kejsar Konstantin den store) hölt .. sigh .. igenom sin Gemåls Fauste Öfwertalande på någen tijdh til thet Affgudiske Wäsendet. Schroderus Os. 1: 263 (1635). Hittills har jag icke brukat andra vapen, än öfvertalning .. och på sin höjd hotelser; men från denna stund .. (drar jag) svärdet ur skidan. SC 1: 879 (1821). Att det var hon, som genom sina öfvertalelser kastat Hedda i Johans olycka, tänkte hon ej på. Wetterbergh Penning. 495 (1847). Han var inte mottaglig för några muntliga övertalningar heller. Lindgren MästBlomkv. 51 (1946). Södertörns tingsrätt slog .. fast att mannen har genom övertalning och utpressning fått flickan att delta i sexuell posering. NorrkpgT 14/7 2021, s. B1.
-FÖRMÅGA. förmåga (se förmåga, sbst. 3 a) till övertalning; jfr -gåva o. övertygelse-förmåga. Den qvinliga öfvertalningsförmågan. SP 5/8 1831, s. 2. Hans energi och övertalningsförmåga var outtömliga, när det gällde att väcka intresse och undanröja hinder för den stora saken. FoF 1944, s. 3. —
-FÖRSÖK. jfr försök 2. CarlscrVBl. 8/4 1840, s. 2. Hon tänkte på moderns övertalningsförsök och oroliga frågor under den senaste veckan. Eriksson ÖmhHung. 76 (1948). —
-GÅVA. (numera bl. mera tillf.) jfr gåva, sbst. 2 b, o. -förmåga. Rademine Knigge 3: 154 (1804). Hon använde alla sina icke obetydliga öfvertalningsgåfvor för att förmå mig att afvakta hans återkomst. Svanberg RedLefn. 225 (1882). —
-KAMPANJ. jfr kampanj, sbst.2 3 a. En övertalningskampanj för att få översten att inse det vanvettiga i att lägga flygningen över fullkomligt öde tusenmilaskogar, isvidder och otillgängliga flodmynningar. SvD(A) 1/12 1935, Söndagsbil. s. 10. —
-KONST. jfr konst 3 (f); äv. konkretare. SP 7/5 1819, s. 4. Franzén fick genom sin goda moders öfvertalningskonst faderns tillstånd att till Sverige åtfölja en .. af sina mostrar. 3SAH 2: 156 (1886). Åtgärder för att väpna skolungdomen mot propagandans övertalningskonster. AB 30/9 1957, s. 2. —
-MEDEL. medel (se medel, sbst. 13) för övertalning; äv. bildl. WenersbgT 27/12 1833, s. 2. En makt som grundade sig på så aktiva övertalningsmedel som revolvern och batongen, var i grunden lite eller intet värt. Kjellgren Smar. 86 (1939). —
-METOD. metod för övertalning. Fru Bodén var häpen öfver mannens beslutsamhet; ty hela hennes öfvertalningsmetod strandade mot densamma. GotlLNT 22/5 1868, s. 3. —
-TALANG. jfr talang 1. Våra pansarskepps argumenter skola hafva större vigt än Grefve Russels bevis och Clarendons öfvertalningstalang vid conferensens gröna bord. SkånP 11/5 1864, s. 1.
1) till 2: avtal l. överenskommelse. Till ett fullkomligit öffuertal och stadfestelse 20 daler i gangbart mynth. Trolle-Bonde Hesselby 15 (i handl. fr. 1581).
2) till 3: övertalning. Så hafwer ock wår Jesus giordt mot osz i wårt Elende, / Tå Satan med sitt öfwertaal osz ifrå Gud afwände. Vultejus Post. M 1 b (1686). Cellarius 194 (1729). —
ÖVERTALAN, r. l. f. (numera bl. mera tillf.) övertalning. Dähnert 238 (1746). Jag bjöd henne och efter viss övertalan tackade hon ja. Allers 2016, nr 25, s. 78. —
ÖVERTALARE, m.//ig. person som övertalar l. försöker övertala; äv. pregnant, om person med god övertalningsförmåga; äv. bildl., om ngt sakligt. Serenius Rr 4 a (1734). Blifwer Guds kärlek utguten i wåra hjärtan genom den hel. Anda, så twingar och tränger den osz så, at wi ej behöfwe någon starkare öfwertalare. Rydén Pontoppidan 267 (1766). Som övertalare hos allmogen använde regeringen först landshövdingar och biskopar och därefter .. rådsherrar. SvRiksd. 3: 220 (1933). Reagans kapacitet som övertalare i TV har tidigare visat sig vara en av hans främsta politiska tillgångar. SvD 17/6 1987, s. 4. —
ÖVERTALERSKA, f. (numera bl. tillf.) kvinnlig övertalare. Linc. Hhh 6 a (1640). Vare sig telegram eller en särskild utsänd övertalerska lyckades förmå Hasse att besöka Malmö. AB 22/3 1973, s. 35.
Spalt Ö 729 band 39, 2023