Publicerad 1929 Lämna synpunkter GRINNA, v. Etymologi [sannol. av ett greni̯a, i avljudsförhållande till GRÄNJA] (†) grymta, gnägga. (Isl.) Hrina .. (sv.) Grinna, grynta. Verelius 124 (1681). Spalt G 925 band 10, 1929 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se