Publicerad 1934 | Lämna synpunkter |
JÄMNAD, r. l. m.; best. -en; numera bl. i ssg JÄMNADS- jäm3nads~.
(† utom ss. första ssgsled)
3) handling(en) att utjämna olikheter; handling(en) att fördela ngt lika l. att åstadkomma likhet l. rättvisa i fördelningen av ngt, jämkning; likhet, likställdhet, riktigt förhållande, riktig proportion; jfr JÄMN 4, 5, 8, JÄMNA, v. 3. Stiernhielm Arch. B 1 a (1644). Så framt att Tolfmen nu medh allerförste iche bestella att dedh blifuer En Jembnadh giort om Wacht hålningen i Fäijgdetjden. ÅngermDomb. 1647, s. 37. HärnösDP 1661, s. 21. Nöjas ej arfvingar tå skift är, utan säger någor sin lott sämre vara: eller fordrar någor fyllnad, som sedan mist; söke han jämnad, eller fyllnad, ther arfvet föll. RB 10: 3 (Lag 1734). Hülphers Norrl. 4: 123 (1779).
Spalt J 384 band 13, 1934