Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KORMORAN kor1mora4n l. -må- l. -mω-, m. l. r.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er; förr äv. KORMORANT, m. l. r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet co-. -an c. 1875 osv. -ant c. 18751904)
Etymologi
[jfr t. kormoran; av eng. cormorant l. fr. cormoran, av mlat. corvus marinus, eg.: ”havskorp” (se KORP o. MARIN, adj.)]
i sht zool. simfågeln Phalacrocorax carbo Dumont., havstjäder, storskarv, ålkråka; stundom äv. om andra arter av släktet Phalacrocorax Briss. Cook 2Resa 46 (1783). Ödmann StrSaml. 3: 54 (1788; om toppskarv). Siwertz Abess. 246 (1926).

 

Spalt K 2429 band 14, 1937

Webbansvarig