Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KVINTERON kvin1terω4n, m.||ig.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. q-)
Etymologi
[av span. quinteron, till quinto, femtedel, av lat. quintus, den femte (se KVINT, sbst.1)]
(i fackspr.) avkomling av vit o. kvarteron. Dalin (1871). SvUppslB (1933).

 

Spalt K 3435 band 15, 1938

Webbansvarig