Publicerad 1940   Lämna synpunkter
LEXIKON läk4sikon, äv. 302, n. (Schück VittA 1: 138 (i handl. fr. 1629) osv.) ((†) r. CAEhrensvärd Brev 2: 210 (1798)); best. -et; pl. = (Fröding Brev 4 (1878) osv.) l. lexika (Regnér Begr. 11 (1780) osv.) ((†) lexiker Leopold 3: 458 (1794, 1816). Dens. i 2SAH 17: 40 (1824)). Anm. Ngn gg förekommer i ä. tid den lat. dat. sg. lexico. Schück VittA 3: 140 (i handl. fr. 1682), Dens. SvFörlBokhH 1: 230 (i handl. fr. c. 1695).
Ordformer
(förr äv. skrivet -ic-)
Etymologi
[jfr d. leksikon, t. lexikon, eng. o. nylat. lexicon, ävensom fr. lexique; av gr. λεξικόν (näml. βιβλίον, bok), n. sg. av λεξικός, adj., avledn. av λέξις, tal, ord, till λέγειν, samla, uppräkna, tala (jfr DIALEKT, DIALOG, FILOLOG, KATALOG)]
bok l. skrift som (mer l. mindre fullständigt) meddelar ett språks l. en språkgrupps l. en dialekts l. ett yrkes o. d. ordförråd, i allm. ordnat i alfabetisk följd o. vanl. åtföljt av förklaringar l. definitioner l. (numera i sht) översättning till ett annat språk; ordbok; särsk. om dylikt arbete av icke allt för stort omfång; jfr GLOSSAR, IDIOTIKON, ORDLISTA; äv. om bok osv. som gm olika (vanl. i alfabetisk följd uppställda) artiklar behandlar ett visst kunskapsområde l. (så vidt möjligt) alla kunskapsområden, encyklopedi. Tyskt lexikon, behandlande det tyska språkets ordförråd. Latinsk(t)-svenskt, svensk(t)-latinskt lexikon, med de latinska resp. svenska orden förklarade gm översättning till svenska resp. latin. Biografiskt lexikon, innehållande biografier med de omtalade personernas namn ordnade i alfabetisk följd. Schück VittA 1: 138 (i handl. fr. 1629). Ett fullkomligit Lexicon, eller en Ordabok. Swedberg SabbRo Föret. § 17 (1712). Et Lexicon på Malaiska och Holländska. Osbeck Resa 104 (1751, 1757). Ett .. musikaliskt lexikon. Bauck 1MusH 279 (1862). Swensson Willén 29 (1937). — jfr ADRESS-, ANONYM-, BOK-, BÄRGVÄRKS-, DIALEKT-, FACK-, FICK-, HANDELS-, JAKT-, KONSTRUKTIONS-, KONVERSATIONS-, PARLÖR-, REAL-, RIM-LEXIKON m. fl. — särsk.
a) oeg., om sammanfattningen av de ord som förekomma i ett språk l. som en person använder, ordförråd. Geijer I. 7: 265 (1829). Sjelfförtröstan, som utstryker ordet omöjlighet från sitt språks lexikon. Topelius Tb. 90 (1895). Quennerstedt Torneå 2: 76 (1903).
b) bildl., om person; särsk. om person som (på grund av sina kunskaper o. sitt goda minne) kan giva upplysning om allt möjligt; särsk. i uttr. levande lexikon, se LEVANDE, p. adj. 2 d α. Han är just et lexicon (fr.) c’est un répertoire de toutes choses. Weste (1807). (Retzius) var på sin tid känd rent af som ett vandrande lexikon. Fürst Retzius 10 (1907).
Ssgr: LEXIKON- l. LEXIKONS-FORMAT. format (se d. o. 1) som användes i ordböcker. PedT 1891, s. 201.
-KUNSKAP~02 l. ~20. (lexikons-) (föga br.) bildl., om kunskap som omfattar en mängd fakta (men föga l. ingenting av dessas sammanhang o. d.). Bremer Brev 2: 275 (1842).

 

Spalt L 617 band 16, 1940

Webbansvarig