Publicerad 1960 | Lämna synpunkter |
RUVA rɯ3va2, v.1, förr äv. RUGA, v.3, -ade; o. RUVAS -as2, förr äv. RUGAS, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE, -NING.
(i sht i vissa trakter) refl. o. dep.: utveckla l. bilda ruva l. ruvor; täckas av ruva l. ruvor; förr äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: försedd med l. täckt av l. förvandlad till ruva l. ruvor. När såret rugades ofwan bolnades under. Block Pest. 97 (1711). På 12 och 13 dygnet hafva dessa koppor varit rugade och affallit. SvMerc. 2: 74 (1756). Såret i Klerks panna ruvades snart. Nilsson HistFärs 43 (1940). IllSvOrdb. (1955; refl.).
Spalt R 3184 band 23, 1960