Publicerad 1961 Lämna synpunkter RÄNNE rän3e2, sbst.2, n.; best. -et; pl. -en. Etymologi [jfr sv. dial. källränne, rinnande källåder; till RÄNNA, v.] ställe där ngt rinner; i ssgn SVALLIS-RÄNNE. Spalt R 3927 band 23, 1961 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se