| Publicerad 2008 | Lämna synpunkter |
TROPIK tropi4k l. trω~, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
1) (kräftans l. stenbockens) vändkrets (som markerar den nordligaste resp. sydligaste breddgrad varpå solen står i zenit över jordytan o. innefattar den norra resp. södra solståndspunkten där solen under sin skenbara vandring runt jorden vänder tillbaka på sin bana); jfr TROP, sbst.2 Man drager .. (de babyl. o. it.) Timar på Solwijsaren ifrån den ena Tropicen till den andra. Rålamb 4: 130 (1690). At sedan vi den 2 Martii passerat Tropiquen, måste vi erfara både lugn och motvind. Loefling Resa 101 (1754). Skytten, betydde Solens flyende til den andra tropiquen, hwarigenom kölden får magt at förstöra warelserne i Naturen. Nordenskjöld Oneir. 1: 28 (1783). Från Lejonet och Jungfrun, genom Vågen / Till Stenbockens Tropik. JGOxenstierna 4: 364 (1815). Den 31 Augusti afskuro vi Norra Tropiken på 20 grader och 4 minuter vest om Greenwich. Gosselman SAmer. 60 (1842). Under vårt vinterhalfår går solen .. söderut, innan hon vid vintersolståndet vänder (tillbaka mot ekvatorn). Det är af denna anledning man kallar parallelcirklarne 23°27’ .. för vändkretsarne eller tropikerna. Timberg Meteor. 11 (1908).
2) i pl. best., om området mellan kräftans o. stenbockens vändkrets, särsk. omfattande den tropiska klimatzonen; äv. oeg., i sg., om denna zon; äv. i sg. l. pl. obest., om enskilt landområde (enskilda landområden) o. d. inom tropikerna. Hon har bott många år i tropikerna. Kokospalmen trivs i tropikerna. Rålamb 4: 130 (1690). Tropikernas väderleksomskiften stå i det noggrannaste sammanhang med passadvindarne. Scheutz Jord. 237 (1856). Till öknar i tropikens sol, / Till isar vid den öde pol / Vårt hvita segel länder. Topelius NBlad 29 (1863, 1870). Han hörde lejonen ryta i tropikernas varma skogar. Malmberg Åke 9 (1924). Tyget (alpacka) är synnerligen svalt, varför det huvudsakligast användes i tropikerna. Varulex. Beklädn. 119 (1945). (I) april kan man vänta sig att få se rödstjärten i vårt land, återvänd från vintervistena i Afrikas tropiker. DN 30 ⁄ 3 1997, s. B14. Huset är ett tropiskt Asienparadis där luftfuktigheten och temperaturen är inställda så att tropikens djur och växter skall trivas. Hufvudstadsbl. 23 ⁄ 4 2002, s. 4. — jfr SUB-TROPIK.
-FEBER. tropisk sjukdom som ger (hög) feber. Tack vare de lifliga och goda världskommunikationerna kunna sporadiska fall af tropikfebern förirra sig till våra nordliga länder. LbInternMed. 1: 339 (1915). —
-FLORA. (numera föga br.) flora (se d. o. 3) i l. typisk för tropikerna. Wikström ÅrsbVetA 1830, s. 90. Östergren (1961). —
-FLYTTARE. om flyttfågel som under vintersäsongen flyttar till tropikerna. Talgoxen är stann- och invasionsflyttfågel, flugsnapparen däremot tropikflyttare. ForsknFramst. 1970, nr 6, s. 16. —
-FÅGEL. fågel som lever i tropikerna; särsk. (zool.) om fågel av släktet Phaethon Lin., särsk. arten P. aethereus Lin. Tropik-Foglar, som så kallas af sjöfarande, emedan de hålla sig innom Tropici. Osbeck Resa 84 (1751, 1757). Tropikfogeln (Phaëton æthereus) är något större än en dufva, hvit, med 2 långa fjädrar i stjerten. Sundevall Zool. 93 (1864). —
-HATT. (i sht förr) jfr -hjälm. Bergengren Snok 127 (1934). Brittiska kriminalserien ”Hett uppdrag” utspelar sig i Kenya på de koloniala tropikhattarnas tid. Expressen 27 ⁄ 2 2000, s. 50. —
(1, 2) -HAV. (numera bl. mera tillf.) hav beläget inom vändkretsarna. KonvLex. 4: 310 (1865). Korallrevens förutsättning är tropikhavens varma vågor, som både tillför plankton och släpper igenom det tropiska solljuset. SvD 13 ⁄ 12 1997, s. 20. —
-HJÄLM. om hjälmliknande huvudbonad som (ss. solskydd o. d.) används i tropikerna, solhjälm; jfr hjälm, sbst.1 2, o. -hatt. De gröna plymerna fladdrade i .. (soldaternas) tropikhjälmar. Janson Lögn. 77 (1912). —
-HUS. särsk. om anläggning speciellt avsedd för (förvaring av) djur l. växter med ursprung i tropikerna. Ett tropikhus där aporna placeras och tropiska fåglar skall få flyga fritt omkring. DN 13 ⁄ 6 1969, s. 16. (I trädgården) finns växthus med olika klimat, bland annat ett tropikhus. GbgP 13 ⁄ 1 2003, s. 38. —
-KLIMAT. tropiskt klimat. (Det) finnas även i detta jämt fuktiga tropikklimat icke så få bladfällare, trädarter med periodisk lövfällning och lövsprickning. Tärnlund TropUrskog. 46 (1927). —
-KLÄDER, pl. kläder (i svalt, ofta kakifärgat material) speciellt anpassade för vistelse i tropikerna. De av engelsmännen uppfunna specialkläderna, såsom regnkläder, vindtyger, tropikkläder (m. m.). Form 1933, s. 19. —
(1, 2) -LAND. land beläget mellan vändkretsarna, tropiskt land; jfr trop-land. JernkA 1828, Bih. 1: 25. —
-LUFT. jfr luft, sbst.2 1 c. Carell o. Edelstam 139 (1931). Den luftmassa, som utströmmar från det permanenta högtrycket i trakten av Azorerna, kallas tropikluft .. enär den kommer från ”tropikerna”. Ymer 1937, s. 217. —
-SJUKDOM~02 l. ~20. sjukdom som har sitt ursprung (l. är vanligt förekommande) i tropikerna; jfr -feber. Ilmoni Sjukd. 3: 579 (1853). Ett fall av den fruktade tropiksjukdomen Kala azar eller Svarta febern har visat sig i Frankrike. UNT 20 ⁄ 4 1933, s. 7. —
-SKOG. tropisk skog; jfr regn-skog. I tropikskogarne träffas .. stora sträckor med Bambu. Scheutz Jord. 242 (1856). —
-VÄRME. tropisk värme. (Skeppsläkaren) fäste sig vid, att blodet syntes rödare, sedan fartyget kommit in i tropikvärmen. VäxtLiv 1: 250 (1932). —
-VÄXT. tropisk växt. Så inträder slutligen den tiderymd .. då de tempererade zonerna ännu smyckades af tropikväxter. Hartman Figuier Jord. 260 (1868). —
(1) -ZON. om den zon som sträcker sig mellan vändkretsarna; jfr -bälte. I de vidsträckta trakter av tropikzonen, där en del av året är mycket regnig och den andra torr eller regnfattig, representerar den senare de tempererade trakternas vinter. Tärnlund TropUrskog. 46 (1927).
Spalt T 2649 band 35, 2008