Publicerad 1972   Lämna synpunkter
SKOTA skω3ta2, v.3 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[sv. dial. skota; etymologiskt identiskt med SKÖTA, skarva (med dialektal utveckling av au till o); jfr LMoberg i NysvSt. 1953, s. 87 ff.]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) skarva ihop (två föremål). Skola två ledningar ”skotas” (hopfogas), skrapas isoleringen bort på ett par centimeters längd, och de blanka koppartrådarna vridas hårt tillsammans. Bergström Nickelsen Tusenk. 53 (1925). Därs. 169.
Ssg: SKOT-STAKE. (†) stake avsedd att användas för att förlänga skaftet på ett verktyg. SFS 1830, s. 1001.

 

Spalt S 4660 band 26, 1972

Webbansvarig