| Publicerad 1893 | Lämna synpunkter |
1) adeln tillkommande värdighet l. makt. Reuterdahl i SKN 1841, s. 63 a. Ingendera (Carl l. Reuterholm) ville uppoffra .. (vare sig) Kungligheten eller Adligheten. Atterbom Siare 5: 178 (1849). — (†) = ADELSKAP 1 a. Vtdela Adeligheter, och förähra wälförtiente Personer medh Ahner, sköld och hielm. L. P. Gothus Mon. pac. 550 (1628). — jfr FEODAL-ADLIGHET.
2) beskaffenhet, som bör tänkas förenad med adel. Medh Dygd wara beprydt, är .. then sanskyldigha Adheligheten. L. P. Gothus Mon. pac. 402 (1628). Brahes urgamla ätt har i alla tider varit utmärkt genom den adlighet, som har sitt insegel i hjertat, sitt bevis i dess ädelhet. Franzén Tal 335 (1826). Ära! mannens högsta skatt! .. / Du, själens adlighet! Atterbom LÖ 2: 326 (1827, 1854).
Spalt A 62 band 1, 1893