| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFFORDRA a3v~fω2rdra, hvard. äfv. ~fω2d- (a`ffordra Weste), v.2 -ade. vbalsbst. -AN (se d. o.), -ANDE, -ING.
1) (†) bortkalla, återkalla (ngn). G. Oxenstierna i Oxenst. brefv. 3: 45 (1623). För nödh skull måste (kartagerna) affordra Hannibal vthur Italien. Schroderus Liv. 353 (1626). Ifrån Gottlandh skulle the(t) Swenska Krijgzfolcket .. affordras. Girs G. I:s hist. 51 (1630). Hvad embete enom förtroes, det stånde han före, in till .. han .. af konungen .. affordrader varder. RF 1634, § 35. (Konungen) resolverade att affordra mig ifrån Commando. Dahlberg Dagb. 208 (c. 1674). — om Gud: hädankalla. Sw:s R:s ständers besl. 29 Juli 1634, s. B 2 a. (Gud) hafver .. genom dödhen affordrat min Syster-son. A. Oxenstierna Bref 4: 35 (1642). Ebba Sparre, den Gudh I desse dagar haf(ve)r affordrat. Därs. 4: 135 (1644). Affordrat genom Gud, til sitt ä-warand’ (dvs. hans eviga) Rijke. Stiernhielm Jub. 18 (1644, 1668). 2 RARP I. 2: 71 (1720). Humbla 477 (1740).
2) afkräfva (ngn ngt), af (ngn) fordra aflämnandet l. erläggandet l. afgifvandet af (ngt). Röfvare affordrade honom hans penningar. En förklaring, en förbindelse affordrades honom. G. Oxenstierna i Oxenst. brefv. 3: 82 (1625). Den redogörelse .., som .. affordras honom. Leopold 3: 31 (1802, 1816). Affordra Honom .. (ett) löfte. Wallin 1 Pred. 1: 202 (c. 1830?). Ingen räkenskap skulle honom affordras. Geijer II. 2: 247 (1832). Ett bref, hvarföre mig affordrades .. lösen. Palmblad Nov. 3: 13 (1841). De .. hade .. affordrat honom (prästen) tempelnycklarna. Rydberg Ath. 32 (1859, 1866). Om ett ultimatum mig affordrats. De Geer Minnen 1: 162 (1892). — utkräfva, fordra aflämnandet l. erläggandet af (ngt). Dahlberg Dagb. 53 (c. 1660) Betalnings affordrande. Oelreich 738 (cit. fr. 1751). Varda utskylder affordrade och betaldte. Rabenius Kam. § 450 (1825, 1832). (†) De öfwerblefne Brefwen, som icke för (dvs. före) den fölliande Postens ankomst finnes affordrade (dvs. efterfrågade o. afhämtade). Instrukt. f. postmäst. 1707, 12: 8. — (†) fordra återlämnande af (ngt). Hörer (det strandade skeppet) .. någon til som Swensk är .., och samme äghande affordrar thet Skip .., .. tage sitt igen. Sjöl. Sjösk. 1 (1667). Affordra en krigsfånge. Widegren (1788).
Spalt A 181 band 1, 1898