Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFSIGKOMMENHET a3vsigkom1en~he2t, äfv. -sik-, hvard. äfv. -säj-, r. l. f.; best. -en.
(mindre br.) egenskapen att vara afsigkommen. — särsk. motsv. AFSIGKOMMEN 1 c γ. Wieselgren Gm hvirfl. 2: 53 (1891).

 

Spalt A 464 band 1, 1898

Webbansvarig