Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFVANDHET a3vvand~he2t l. a3vva1nd~, r. l. f.; best. -en.
(mindre br.) egenskapen att vara afvand. Desuetudo .. Afvandhet; uppkommen ovana vid. Cavallin Lat. lex. 2: 965 (1871).

 

Spalt A 723 band 1, 1898

Webbansvarig