| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AKTIV akti4v (acti´v Weste (1807), acktív Dalin (1850)) l. ak4tiv, äfv. ak4~ti1v (de båda sistnämnda uttalen företrädesvis i bet. 1 a, där de äro de vanligaste), sällan ak3tiv2 l. ak3~ti2v, adj. -are (gradf. dock mindre br.); -T, adv.
— jfr RETRO-AKTIV.
1) som afser handling l. framträder i handling; handlande, verkande, verksam (oftast motsatt: PASSIV). De frivilliga skarpskytteföreningarnas medlemmar indelades i aktiva och passiva, af hvilka blott de förra deltogo i militäröfningarna. När kriget antog en allvarsam eller verkligen aktiv karakter. Trolle-Wachtmeister 1: 51 (tidigast 1839). I några af .. (Æschylus’) skådespel deltager koren aktivt eller passivt i handlingen. Cavallin Skr. 8 (1879). Någon fråga om ett aktivt uppträdande å Sveriges sida hade .. icke blifvit väckt förrän .. i juli 1863. De Geer Minnen 1: 249 (1892). W(hittier) uppträdde aldrig som aktiv politiker. Fahlstedt i NF 17: 827 (1893). Hos nästan alla djurarter spelar hanen den aktivare rollen vid frieriet. Westermarck Äkt. 606 (1893). jfr: (Värmets partiklar äro) af och i sig sjelfve ganska rörlige och active, med den .. verkan, at de ock kunna sätta andra .. tyngre particlar i full rörelse. Wallerius Tankar 6 (1776). — särsk.
a) [jfr t. activ, fr. actif, eng. active, lat. activus; jfr äfv. under AKTIVUM] språkv. (motsatt: PASSIV). Supinet älskat har aktiv betydelse, men participet älskadt har passiv. — särsk.
α) Aktiv form, den form af verbet, hvilken uttrycker, att ngn l. ngt utöfvar en verksamhet l. är i ett visst tillstånd. De intransitiva verberna hafva merendels den aktiva formen. Boivie Sv. spr. 47 (1820). K. F. Johansson i NF 17: 582 (1893). — jfr AKTIV-FORM, AKTIVUM 1.
β) Aktivt verb, verb i aktiv form (se α). Ett aktivt verb är antingen transitivt l. intransitivt. Stundom indelas .. verben i aktiva, neutrala, passiva och deponentiela. Vanligare är indelningen i transitiva och intransitiva, med de förra delade i aktiva och passiva. Gram. kommit. 8 (1882); jfr styckets slut. K. F. Johansson i NF 17: 582 (1893). Schultz Grammat. iaktt. 5 (1895). — äfv., i sht i ä. tid: verb, som kan utbildas med s. k. ackusativobjekt, dvs. transitivt verb i aktivum. Boivie Sv. spr. 46 (1820). Enberg Sv. spr. 138 (1836). jfr: Springa har väl en Activ betydelse, men efter den ej kan förbytas i en Passiv, får det ej anses för ett verbum Activum. Botin Sv. spr. 92 (1777). — jfr AKTIVUM 2.
γ) Aktivt particip(ium), aktiv infinitiv osv., particip(ium) osv. i aktiv form. Enberg Sv. spr. 183 (1836). jfr: Den aktiva ändelsen. Tegnér 3: 534 (1819).
δ) Aktiv sats, sats, i hvilken predikatet är ett aktivt verb. Stridsberg Fr. gram. 84 (1793). Sundén Sv. spr. 164 (1869, 1885). K. F. Johansson i NF 17: 582 (1893). — jfr AKTIV-SATS.
b) mil. Aktiva trupper, aktiv armé, styrka. Wingård Minnen 2: 35 (1846). I afseende på truppernas sammansättning och användbarhet skiljer man emellan den vanligen s. k. aktiva hären, hvilken utgöres af de i fredstid befintliga trupperna, medelst inkalladt reservmanskap bragta till krigsstyrka, och som i första hand skall uppträda på krigsskådeplatsen, samt (den s. k.) andra linien. C. O. Nordensvan i NF 7: 293 (1883). Schybergson 1: 425 (1887). jfr AKTIV-TRUPP(ER). — Vara i aktiv tjänst. Europæus (1852). En kejserlig dagorder .. har försatt öfverste A. .. ur aktiv tjenstgöring. SD (L) 1896, nr 423, s. 6. — Aktivt försvar, det försvar af ett land osv., som eger rum, då den försvarande går emot den anfallande för att söka slå honom i stället för att invänta honom.
c) gymn. Aktiv (kropps)rörelse. Aktiva rörelser: förbundna med rörelsetagarens egen ansträngning. Ling Rör. 97 (1866). Om rörelsen utföres genom egen viljebestämning och egen kraft, kallas den aktiv. Hartelius Sjukg. 9 (1870, 1883). jfr: Aktivpassiv kallas den rörelse, som patienten sjelf utför under motstånd af gymnasten. NF 1: 335 (1875).
d) [jfr fr. commerce actif] Aktiv handel, ett lands ut- o. införsel, företagen för dess egen räkning samt med dess egna hjälpmedel. Palmblad Fornk. 2: 126 (1844). NF 6: 659 (1882). Schybergson 1: 410 (1887). — jfr AKTIV-HANDEL.
e) [jfr eng. active debt, fr. dettes actives] (numera föga br.) Aktiva skulder, fordringar. Active eller Passive skuldfordringar. Nordberg 2: 107 (1740). Conv.-lex. (1821). — Anm. I följ. språkprof synes ordet hafva bet. verklig, faktisk: Rikets activa skuld vid 1799 års slut .. (befinnes) hafva utgjort R:dr 28,724,089. Ad. prot. 1800, s. 452. — jfr AKTIV-SKULD, AKTIVA.
f) filos. Själen är vid Begreppets bildande helt och hållet aktiv (sjelfverksam). Afzelius Log. 4 (1839). Ribbing Anthrop. 16 (1879). Den passiva och den aktiva fantasien. Schéele Själsl. 260 (1895).
g) (numera föga br.) med. Aktivt, i motsats till passivt, kallas ett blodflöde eller sjukdomssymptom, då det uppkommer af förhöjd verksamhet .. i hela kroppen eller blott i något visst organ. Collin (1847).
h) kem.: Aktiv syrgas = OZON. NF 1: 335 (1875). (Ozon) har vida mer oxiderande egenskaper än vanligt syre och kallas derför också aktivt syre. Cleve i NF 12: 539 (1888).
i) [jfr fr. citoyen actif] Aktiv medborgare, medborgare, som åtnjuter (fullständiga) politiska rättigheter. Lindfors (1815). Konow (1887).
2) (mindre br.) driftig, verksam (motsatt: PASSIV). Flitig och Activ. Delachapelle 26 (1669). En Man, som .. är vaksam, activ, och drifvande. Oelreich 783 (1755). SP 1778, s. 26. Kindblad (1867).
(d) -HANDEL~20. [jfr t. aktivhandel] Conv.-lex. (1821). Palmblad Geogr. 122 (1840, 1851). Lundell (1893). jfr: Actif-Handel kallas det, när en Nation mera exporterar än importerar. LBÄ 4: 81 (1797). —
(a) -OBJEKT~02. (numera knappast br.) Objektet är .. Aktiv-Objekt, då föremålet tänkes såsom sjelf verkande på subjektet. Svedbom Satsl. 26 (1843). —
Spalt A 874 band 1, 1898