| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
ARMVECK ar3m~vek2 (a`rmveck Weste), n.; best. -et; pl. =.
1) om det veck som vid armens böjning bildas mellan öfver- o. underarmen; äfv. om den trakt på armens insida där detta veck bildas; armbågsveck; jfr ARM-VIK. Sparrman Sund. sp. 312 (1642). Acrel Chir. händ. 418 (1759, 1775). Armen böjes så, att den bildar rät vinkel i armvecket. Ling S. arb. 3: 564 (1834). Sigrid .. tog korgen i armvecket. Sandberg G. hus. hist. 10 (1897). särsk. zool. i utvidgad anv. till ARM, sbst. II 1. Framfötterne (hos däggdjuren indelas) uti .. Bogen, Lacertus, öfversta leden som slutar sig vid Armvecket, Flexura Cubiti(osv.). Retzius Djurr. 131 (1772). Marklin 137 (1818; i fråga om ryggradsdjuren i allm.).
2) om vecket mellan armens öfversta del o. kroppssidan; äfv. om själfva det kroppsparti som befinner sig innerst i detta veck; axelveck; äfv. om motsv. del af klädesplagg; jfr ARM-VIK o. ARMHÅLA. Värk kännes (vid mjölkfeber) i armvecken af de svullnande körtlarne. Hartman Husläk. 56 (1828). Almqvist (1842). En käpp så hög att den räckte en vanlig karl upp i armvecket. Berg Visingsö 118 (1885). Lindewall Tillskär. 8 (1899). — särsk. i utvidgad anv.
b) zool. till ARM, sbst. II 2. Litet bakom armvecket på inre sidan af armen (hos en viss fiskart) är den lilla gälöppningen belägen. Nilsson Fauna 4: 258 (1855).
3) zool. om vissa veck l. fållar af huden på främre extremiteterna hos en del ryggradsdjur, särsk. hos fåglarna. I främre vinkeln, mellan Humerus (dvs. öfverarmen) och cubitus (dvs. underarmen), ligger huden ej som vanligt, tätt intill musklerne och benen, utan den bildar der ett stort veck .., främre armvecket. C. J. Sundevall i VetAH 1843, s. 309 (i fråga om fåglarna).
(1) -KNÖL. (†) anat. Tuberculum brachiale (Armvecks-knölen) är den ojämnhet, som finnes straxt nedom processus coronoideus (dvs. kronutskottet). Florman Anat. 1: 393 (1823).
Spalt A 2335 band 2, 1901