| Publicerad 1903 | Lämna synpunkter |
AUER- a͡u3er~, äfv. a͡ω3er~.
i ssgr:
-BRÄNNARE~200. brännare med s. k. auer- l. glödstrumpa (vid lysgasbelysning). Lysgasens ljuseffekt (har) betydligt ökats genom allmännare användning af Auerbrännare. Å. G. Ekstrand i Sv. kem. tidskr. 1898, s. 46. 2 Uppf. b. 1: 597 (1898). —
-GLÖDKROPP~20 l. ~02. jfr -STRUMPA. Under den gångna tiden ha tillsammans uppsatts .. cirka 900 000 Auerglödkroppar i Sverige. SvD(L) 1902, nr 298, s. 6. —
-LAMPA~20. lampa med auerbrännare (vid lysgasbelysning). Tekn. tidskr. 1894, A. M. s. 41. Den 5 november (1892 var det) .. som de första Auerlamporna monterades i Stockholm. SvD(L) 1902, nr 298, s. 6. —
-LJUS~2, sbst. [jfr t. auerlicht] gasglödljus som framställes medelst auerbrännare. Auerljuset .. har en ljusstyrka af 50—70 ljus vid 100 liters gasförbrukning. Å. G. Ekstrand i Sv. kem. tidskr. 1898, s. 37. F(ör) n(ärvarande) användes i Sveriges städer nästan uteslutande Auerljus som gatubelysning. SvD(L) 1902, nr 298, s. 6. —
-LYKTA~20; jfr -LAMPA. I Stockholm har Karlavägen varit belyst med elektriska båglampor, men är nu försedd med auerlyktor för stenkolsgas. C. J. Lundström i Tekn. tidskr. 1902, A. A. s. 55. —
-STRUMPA~20. benämning på det om fin trikå påminnande, hufvudsakligen af torjord o. ceroxid bestående nät som i form af en upptill afsmalnande o. hopknipen cylinder är anbragt öfver brännaren i en auerlampa l. -lykta o. tjänstgör ss. glödkropp i denna; glödstrumpa. Cerens mängd i Auerstrumpans glödmantel (är) mycket stor. Å. G. Ekstrand i Sv. kem. tidskr. 1898, s. 41. B. Carlsson i Tekn. tidskr. 1900, A. A. s. 262.
Anm. Jfr anm. under följ.
Spalt A 2657 band 2, 1903