Publicerad 1898   Lämna synpunkter
BALA, v.3 -ade.
Etymologi
[jfr nor. bala, bullra, larma; möjl. af samma stam som BALLRA; se E. Hellquist i Arkiv 14: 6; jfr äfv. sv. dial. bälä, bräka, om getter (Rietz under bjäla)]
(†) skräna; bräka? Et får, som fiker (dvs. löper) vildt och balar. Kolmodin Qv.-sp. 1: 64 (1732).

 

Spalt B 149 band 2, 1898

Webbansvarig