| Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
BESTYCKNING bestyk4niŋ, i Sveal. äfv. 032 (besty´ckning Weste; best`ykkning Almqvist), r. l. f. (m. Sahlstedt); best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till BESTYCKA. RP 6: 111 (1636; se under BESTYCKA). Vid Gallerers, Fregatters och Pråmars bestyckning. Publ. handl. 5: 3444 (1752). Kanoner fattades till fästningarnes bestyckning. Carlson Hist. 2: 359 (1856). SFS 1893, Bih. nr 7, s. 15. jfr OMBESTYCKNING. — konkret, om samtliga till ett beväradt fartyg, ett fästningsverk o. d. hörande gröfre skjutvapen, kanoner o. d.; artilleri; armering. Rörlig bestyckning, om den del af en fästnings artilleri som är afsedd att kunna förflyttas från en punkt till en annan. Rayalin Skeppsb. 12 (1730). Et Skepp, som skal föra svår Bestyckning, vara rymligt och tillika segla väl, måste nödvändigt vara stort. Chapman Præs. i VetA 1770, s. 12. Vid bestyckningars in- och uttagande (i o. ur fartyg). Gynther Förf. 1: 424 (i handl. fr. 1845). Hazelius Bef. 300 (1864; se under BESTYCKNINGS-PLAN). Mörsarefartyg, hvilka föra en mörsare .. eller annan lätt bestyckning. Dens. Artill. 241 (1865). (Citadellets) bestyckning utgjordes af 22 slätborrade granatkanoner och mörsare. Rappe Nordarm. 60 (1874). Linieskeppet Tapperheten (afgick) ”till Ostindien”, med full bestyckning och besättning. Wieselgren Vår samt. 65 (1880). Wrangel Sv. fl. bok 98 (1898). jfr BATTERI-, FÄSTNINGS-, TORPED-BESTYCKNING m. fl.
-PLAN~2. plan till en fästnings utrustning med artilleri. Bestyckningen ordnas enligt uppgjord bestyckningsplan, så att säkerhet mot stormning vinnes. Hazelius Bef. 300 (1864). Tj.-regl. 1889, s. 177. —
-SYSTEM~02. Till något ordnadt bestyckningssystem (för de sv. örlogsfartygen) finner man intet spår (under slutet af 1600- o. början af 1700-talet). Oscar II i VittAH 22: 19 (1859).
Spalt B 1672 band 3, 1906