Publicerad 1907   Lämna synpunkter
BETONIKA betω4nika, äfv. 0302 (beto´nika Weste; betònika Almqvist), r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[af lat. betonica, vettonica, enl. Plinius Hist. nat. 25: 46 af namnet på den galliska folkstammen Vettones i Lusitanien (”Vettones in Hispania (invenerunt) eam (herbam), quae vettonica dicitur in Gallia”); jfr it. bettonica, span. o. port. betonica; jfr BETONIA]
(växt af) det till labiaterna hörande släktet Betonica, särsk. arten B. officinalis Lin., som förr hade ett vidsträckt bruk inom medicinen, humlesuga; äfv. om den af nämnda växt framställda drogen; jfr BETONIA, DYGDE-RIK, JORD-HUMLE, ÖRTE-KRONA. B. Olavi 112 b (1578). Tagh Bethonica, Gräset, Blomman och Roten. Lindh Husapot. 42 (1675). Betonica fl(ore) purpureo. Brun Betonika. Betonica fl(ore) albo. Wijt betonika. Betonica minor. Betonika ten mindre. Rudbeck Hort. bot. 18 (1685). At göra små posar och fylla dem med torra krydder af Backtimian, .. Jordkronor och Betonica etc. .. samt hafva dem om Hufvudet (är ett medel mot hufvudvärk). Haartman Sjukd. 218 (1765). Hos vår tids Läkare, har Betonickan ganska mycket förlorat af sit forna anseende. Den brukas något i hysteriska sjukdomar. Fischerström 1: 531 (1779). Betonika. Är funnen vild på några ställen i Skåne. Retzius Flora oec. 101 (1806). Betonica grandiflora Willd., storblommig betonika, .. kan användas på rabatter och alpanläggningar. Löwegren hos Lindgren Trädg. 6: 31 (1876). — jfr APOTEKS-BETONIKA.
Anm. Den i ä. tid stundom förekommande förb. brun betonika, brun betonia [jfr t. braune betonie] användes om B. officinalis (hvars blommor äro röda), dels för att skilja denna från en varietet med hvita blommor (jfr citatet från Rudbeck ofvan), dels sannol. äfv. (jfr språkprofven från Roberg nedan under -ÖRT samt från Roberg o. Franckenius under BETONIA o. BETONIE-GRÄS) för att förebygga förväxling med guldvifvan (jfr den etymologiska afdeln. under BETONIA; ”hvit betonika”, ”hvit betonia” har emellertid ej anträffats ss. namn på sistnämnda växt i sv.).
Ssgr: A (föga br.): BETONIK-SLÄKTE(T), se B.
B: BETONIKA-, äfv. BETONIKE-BLOMMA0300~20. (Betonike) Stiernman Com. 4: 1169 (1688; i apotekartaxa). —
-BLOMSTER~20. (Bethonice) B. Olavi 113 a (1578). —
-GRÄS. (Betoni(c)ke(-)) (†) = -ÖRT. Stiernman Com. 4: 1101 (1688; i apotekartaxa). Betonikegräs utan stielckar. Apot.-taxa 1739, s. 35. Publ. handl. 11: 274 (1777; i medicinaltaxa). —
-KONSERV~02. (Betonicke) (förr) Stiernman Com. 4: 1081 (1688; i apotekartaxa). —
-LAG. (Bethonica) (†) = -VATTEN. B. Olavi 113 a (1578). —
-PLÅSTER~20. (Betonike) (förr). Stiernman Com. 4: 1078 (1688; i apotekartaxa). —
-SIRAP~20. (Betonike) (förr). Stiernman Com. 4: 1169 (1688; i apotekartaxa). —
-SLÄKTE(T)~20. (betonik-) C. Quensel i Sv. bot. 284 (1805). —
-VATTEN~20. (Bethonica B. Olavi; Betonike(-) Stiernman, Apot.-taxa 1739) (förr) dekokt på betonika. B. Olavi 112 b (1578). Stiernman Com. 4: 1068 (1688; i apotekartaxa). Apot.-taxa 1739, s. 3. —
-ÖL~2. (Betonica) (förr). (Till att ”uppfriska o. uppvärma magen”) kan Man och bruka Alendzrotzööl, Salwieööl, Betonicaööl, eller annat Kryddeööl. L. P. Gothus Pest. 78 b (1623). —
-ÖRT ~2. (Betonike-) Brun Betonikeört. Roberg Beynon 12 (1709, 1727).

 

Spalt B 2042 band 4, 1907

Webbansvarig