| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
BEVAKNING beva4kniŋ, i Sveal. äfv. 032 (beva´kning Weste; bevàkning Almqvist), r. l. f. (m. Sahlstedt (1773)); best. -en; pl. -ar.
α) abstr.: vaktande (af ngn l. ngt); vakt; uppsikt, tillsyn. Hafva, hålla, ställas, stå, vara under bevakning. Arrest utan bevakning. Honom blef .. anförtrodd .. Konung Erik XIV:s bevakning. Stiernman Höfd.-m. 2: 311 (c. 1750). Ingen, som af enskylte Husägare och Hyresmän utställtes på gator och gränder .. til husens bevakning och aktgifvande, det eldfängde saker ej måtte utkastas. Publ. handl. 5: 3090 (1751). Teczin (blef) .. under bevakning förd til Köpenhamn. Celsius E. XIV 142 (1774). De Accis betiente, som vid brygden skola bevakning hålla. Publ. handl. 10: 671 (”661”) (1776). Betjente för Lands- och Härads-Allmänningars bevakning. Förordn. om skog. 1805, § 71. I afseende på bevakningen öfver Skrifters lofliga allmängörande. Tryckfr.-förordn. 1812, § 4. Stadga om inrikes tullförpassning och bevakning. SFS 1825, s. 305. De beväpnade små slupar, som hade sig ombetrodd bevakningen af kusten. Runeberg 4: 160 (1833; i fråga om tullväsendet). (Päiwiös) förnämsta rikedom skall hafva bestått i renhjordar, hvilka voro så talrika, att han i och för deras bevakning måste löna trettio drängar och trettio pigor. Castrén Res. 1: 16 (1852); jfr 2. Begagnas spioner .. såsom vägvisare, ställas de under den strängaste bevakning. Tj.-regl. 1867, 4: 44. Den kända satsen, att ”ljus är half bevakning”. Sundberg Fångv. 169 (1892); jfr β α’. — (†) i uttr. civil bevakning, sannol. om bevakning i egen bostad; jfr ARREST 3 c. RådstuguRätten (har) .. funnit sig föranlåten att .. taga (den för stöld anklagade) Kyrkoherden .. W. under Civil bevakning. Växiö domk. akt. 1779, nr 254. — jfr ARRESTANT-, BAN-, FÅNG-, FÄNGELSE-, GRÄNS-, GRÄNSTULL-, KUST-, NEDERLAGS-, PATRULL-, POLIS-, SJÖTULLS-, SKÄRGÅRDS-, TULL-, TULLBOMS-, TULLPORTS-BEVAKNING m. fl.
β) konkret.
α’) fångv. om vaktpersonal vid fängelse(afdelning); stundom om enstaka vaktkarl. En fånge får aldrig gå utom fängelset utan att han åtföljes af bevakning. Åkerhjelm Fångv. 25 (1836). Befälhafvare för inre bevakningen (vid straff- o. arbetsfängelse). SFS 1860, nr 68, s. 5. I rummet, bestämdt (till bostad) för 2:ne bevakningar, skall han (dvs. bevakningsbetjänten) afhålla sig från allt stoj. Mentzer Ant. ö. fäng. 11 (1872). Den inre bevakningen (vid fängelset i Gent) består af 40 vaktbetjänter samt den yttre af 24 militärposter. Därs. 93. Förseelser mot bevakning. A. Montgomery i Fængselsv. 1898, s. 213.
β’) skogsv. bevakningstrakt. Tredje dagen förflöt under drefjagt å Trekantens bevakning och slöts med att kronprinsen sköt 3 elgar. SD(L) 1902, nr 422, s. 2.
b) till BEVAKA I 1 b: förhållande(t) att hålla ögonen på l. gifva akt på ngn l. ngt. Lärarekandidaten måste .. rikta hela sin uppmärksamhet på beherrskning och bevakning af sig sjelf. Santesson Naturen 147 (1880).
a) till BEVAKA I 2 a: vakthållning (om ngn l. ngt); vakttjänst; i sht om militär(a) skyddsåtgärd(er). Thet Konglige lijkets bewakning. RARP V. 2: 32 (1655). Af Romerske Soldater, vande vid strängaste krigsaga, väntade man med skäl en tryggare bevakning, än af egne landsmän. Ödmann Str. förs. 1: 86 (1799). Bevakning i position eller på stående fot och .. bevakning under marsch. Examen i fälttj. f. kav. 4 (1841). De till fästningens eller garnisonens dagliga bevakning kommenderade vakter och piketter. Tj.-regl. 1858, 2: 21. Fästen till bevakning af de förnämsta stråkvägarne. Styffe Un. 156 (1867, 1880). Bevakningens ändamål är ..: att i tid anskaffa underrättelser om fiendens styrka och sammansättning .. m. m.; att hindra fienden från att erhålla sådan kunskap om ens egen armé; samt att .. upptäcka fiendens annalkande. Tj.-regl. 1867, 4: 41. En väl ordnad och punktligt utförd stående bevakning. Instr. f. bevakn.-tj. 1881, s. 131. Om dess (dvs. minfartygsdivisionens) fartyg användas för eskaderns bevakning. Bæckström Sjökr. 1: 219 (1887). De röda (dvs. röd styrka) höllo bevakning sydvart. SD(L) 1903, nr 260, s. 4. — konkret, om vaktpersonal. Som alle (brödfruktträd) ännu voro qvar i land, så lät jag förstärka bevakningen. Landell Bligh 115 (1795). — jfr AKTER-, FRONTAL-, FÖR-, GRÄNS-, INFANTERI-, KUST-, MARSCH-, NATT-, SIDO-, SÄKERHETS-BEVAKNING m. fl.
b) jur. till BEVAKA I 2 b: iakttagande (i laga tid) af viss anmälningsskyldighet; laglig åtgärd gm hvilken dylik anmälningsskyldighet iakttages. För bevakning efter aflidne N. N. inlämnade N. N. å vederbörande testamentstagares vägnar i hufvudskrift och bestyrkt afskrift ett så lydande testamente. Bankens fordringar i Concursmål .. behandlas af den Domstol, der bevakningen ägt rum. SFS 1830, s. 481. Bevakning af .. testamenten. Schrevelius Civilr. 3: 300 (1849, 1858). Om fordringars bevakning vid konkurs. SFS 1862, nr 51, s. 24 (i rubrik). Bevakning af fatalier. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 286 (1893). Om bevakning (talas) ej allenast vid årsstämning, utan äfven till förhindrande af fordrans preskription. 2 NF 3: 189 (1904). — konkret: bevakningsinlaga, bevakningshandling. Gäldenären hade i den uti konkursen ingifna förteckning öfver skulder och tillgångar upptagit samtliga de af klaganderna bevakade beloppen, och någon anmärkning mot bevakningarna hade ej framstälts. Tidskr. f. lagstiftn. 1867, s. 605. På inställelsedagen i dag efter .. tändsticksbolagets konkurs hade inlemnats öfver 100 bevakningar. AB 1890, nr 17, s. 2. — jfr EFTER-, TESTAMENTS-BEVAKNING.
c) till BEVAKA I 2 c: tillvaratagande l. tillgodoseende (af ngns intresse o. d.). Bevakningen af sitt bästa. Brunkman Sv. gram. 9 (1767). Det hörer .. till en Stats rätt .., att de (andra staterna) skola emottaga .. dem, som han, det må vara för tillfälliga ärender eller för en beständigare bevakning af sin rätt, till dem sänder såsom sine Fullmägtige. Boëthius Nat. 229 (1799).
3) (i sht i högre stil, numera föga br.) till BEVAKA I 3: fullgörande (af en plikt o. d.); skötande (af ämbete o. d.). Nitisk i pligters bevakning. Adlerbeth Hor. sat. 95 (1814).
a) till 1 a. Bevakningsanordningarna .. göra rymningar svårare (nu) än förr. Sundberg Fångv. 119 (1892).
b) till 2 a. Bevakningsanordningarna bero hufvudsakligen af: afståndet till fienden och terrängens beskaffenhet. Instr. f. bevakn.-tj. 1881, s. 3. Tj.-regl. 1900, 4: 58. —
b) till 2 a. Lefrén Förel. 2: 165 (1817). Tj.-regl. 1819, 4: 175. Romarne funno sig nödsakade .. att .. vidtaga serskilda bevakningsanstalter och tillförordna en serskild Ståthållare öfver den Saxiska kusten. Strinnholm Hist. 2: 5 (1836). —
(2 a) -BATTERI~102. försvarande l. flankerande batteri. Vid Vaxholm hafva försänkningar med bakom liggande bevakningsbatterier blifvit anlagda till spärrande af alla inlopp. NF 5: 86 (1881). —
-BEFÄLHAFVARE~00200 l. ~02100. särsk. fångv. till 1 a β α’. Mentzer Ant. ö. fäng. Inl. 1 (1872). Bevakningsbefälhafvaren (å rannsakningsfängelset) .. för befäl öfver bevakningspersonalen samt ordnar och fördelar dess tjänstgöring. Stockholm 1: 305 (1897). —
a) vid tullverket. Anslag för beredande af kostnadsfri ledighet åt alla bevakningsbetjente. PT 1906, nr 51 A, s. 2. Därs. 1908, nr 48 A, s. 3.
b) (numera föga br.) om vaktbetjänt vid fängelse o. d. Anvisningar i fångvård afsedda för bevakningsbetjente. Linncranz (1888; boktitel). —
(1 a) -BLOCKAD~02. sjömil. blockad (af hamn där fientlig flotta är förlagd) gm (utloppets) bevakning (med smärre fartyg som stå i rapport med en på ngt afstånd manövrerande blockadeskader). 2 NF 3: 711 (1905). —
-BÅT ~2. särsk. sjömil. till 2 a: för bevaknings- o. spaningstjänst afsedt mindre fartyg l. dyl. båt; jfr -FARTYG b, -SKEPP. Bæckström Sjökr. 1: 212 (1887). Under gång i skärgård måste en eskader genom åt sidorna och framåt utsända bevakningsbåtar väl undersöka terrängen. G. Dyrssen i Nord. tidskr. 1895, s. 95. Torpedbåten N:r 61 och stångtorpedbåten N:r 151 äro under ändring till bevakningsbåtar. SFS 1903, Bih. nr 8, s. 22. —
-CHEF ~2. särsk. till 1 a. Hr K. (har) indelat Ätra-ån .. i 6 bevakningsdistrikt, inom hvilka 12 vakter och en bevakningschef äro anstälda för att hålla tillsyn öfver gällande fredningslagars iakttagande samt hindra olofligt fiskes utöfvande. LAT 1875, s. 40. —
a) till 1 a. SFS 1831, s. 402 (i fråga om kustbevakning). LAT 1875, s. 40 (se under -CHEF). (Jönköpings län) räknas till Inre bevakningsdistriktet och har tullkammare i Jönköping. Höjer Sv. 2: 162 (1881); jfr Sv. statskal. 1903, afd. 645. Ordn. f. centralfäng. å Långh. 1886, Instr. s. 32. Enligt denna (af polisen utarbetade plan) indelades hufvudstaden i 80 bevakningsdistrikt. Stockholm 1: 268 (1897).
b) (numera knappast br.) mil. till 2 a: bevakningsområde. Sedan Förpost-Chefen bestämt bevaknings-districtens antal och gränser, .. utnämner han en Befälhafvare för hvarje district. Lefrén Förel. 2: 168 (1817). —
(2 a) -ESKADER~020. sjömil. Spaniorerna hade .. skyndat sig att förstärka bevakningseskadern och armén på Cuba. Klercker Cuba 35 (1898). —
-EXPEDITION~1002 l. ~0102. särsk.
b) sjömil. till 2 a: expedition (till sjöss) till utöfvande af bevakningstjänst. Lots, som under kryssnings- och bevakningsexpeditioner åtföljer kronofartyg. SFS 1862, nr 46, s. 10. —
-FARTYG~20 l. ~02. särsk.
a) till 1 a. Sjö- och sundhetspolisen .. längs Montenegros kuster skall handhafvas af Österrike-Ungern förmedelst små bevakningsfartyg. FFS 1878, nr 28, s. 29. Då han (dvs. fiskaren) ej efter tillsägelse ville taga upp sina redskap, blefvo dessa konfiskerade af det svenska bevakningsfartyget ”Skagerack”. PT 1906, nr 230, s. 2.
b) sjömil. till 2 a; jfr -BÅT. Bevakningsfartyg böra på sidorna och framåt väl betäcka landstigningsflottan. Lavén Sjökrigsvet. 173 (1854). Wrangel Sv. fl. bok 335 (1898). —
-HANDLING~20. särsk. till 2 b; jfr -INLAGA. Jur. arkif 23: 510 (1851). Borgenärerna uti handlanden .. Ohlssons .. konkurs kallas härmed till sammanträde .. i och för granskning af .. ingifna bevakningshandlingar. PT 1904, nr 167 A, s. 4. —
(2 b) -INLAGA~020. jfr -HANDLING. Dreutzer Handb. f. handl. 1: 346 (1844). SFS 1862, nr 51, s. 30. Advokaten 185 (1902). —
(1 a) -INSPEKTION~102. särsk. i fråga om tullväsendet; äfv. konkret, om tullplats af visst slag. —
(1 a) -INSPEKTOR. (†) chef för tullbevakningsinspektion, öfverinspektor. Bevaknings-Inspektoren Enderberg .. från Småland. DA 1824, nr 20, s. 2 (bland anmälda resande). Inrikes Bevaknings-inspektorer vid landthamnar å fasta landet. SFS 1831, s. 419. —
-INSTRUKTION~102. instruktion för bevakningstjänst(en); särsk. mil. till 2 a. Tj.-regl. 1889, 1: 322. Bevakningsinstruktion för flottan. SFS 1897, Bih. nr 9, s. 13. —
(2 a) -KANON~02. kanon som för bevakningsändamål afdelats o. utsatts vid ngt sund l. på ngn udde l. dyl. Från (pansarbåten) ”Dristigheten” utlades telefonledningar på 2000 meters afstånd söderut, hvarjemte en bevakningskanon placerades på stranden och tvenne torpedbåtar samt en bevärad ångslup gömdes tätt intill stränderna. SD(L) 1902, nr 436, s. 3. —
a) till 1 a. Kustinspektor (skall) .. leda bevakningsärendena å kusten på det sätt, att bevakningskedjan .. så jemnt som erfordras varder underhållen. SFS 1831, s. 407. Der .. bevakningskedja af erforderlig styrka omkring arbetsplatsen kan utställas. Ordn. f. centralfäng. å Långh. 1886, Ordn. s. 26.
b) till 2 a. In- och utpasserande genom bevaknings-kedjan. Examen i fälttj. f. kav. 21 (1841). Thule kom ångande långs bevakningskedjan med samlingssignal blåsande på toppen. Wrangel Sv. fl. bok 332 (1898). —
-KOMMENDERING~0020. mil. o. (förr) fångv. till 1 a: utkommendering af manskap till upprätthållande l. förstärkning af bevakning(en). Vid arbets- eller bevaknings-kommenderingar af Flottans gemenskap. Gynther Förf. 6: 197 (i handl. fr. 1858). konkret, om utkommenderadt manskap; jfr -KÅR b. (Kommendant å fängelse) må icke vidare (än särskildt angifvits) taga befattning med bevakningskommenderingens disciplin eller enskilda ekonomi. Tj.-regl. 1883, 2: 17 (1861, 1883). —
(1 a) -KONTROLL~02. kontroll som utöfvas gm bevakning. SFS 1825, s. 321. Bevaknings-controler å inrikes sjöfart och varutransporter. Därs. 1831, s. 456 (i fråga om tullbevakning). Linde Ekon.-lagfar. 365 (1868; i öfverskrift). —
(1 a) -KONTROLLÖR~102. om viss tjänsteman i tullverket.
a) (†) tjänsteman som förestår den patrullerande gränsbevakningen, gränsbevakningschef. SFS 1831, s. 409. Å (norska) gränsen (är) en särskild bevakande personal anställd, bestående af gränseridare samt bevakningskontrollörer. Rabenius Förvaltn. 3: 223 (1873).
b) om viss tjänsteman vid tullbevakningsinspektion. Sv:s statskal. 1908, afd. 632. —
-KORDONG~02. jfr -KEDJA. särsk. till 2 a. En bevakningskordong var hela sommaren uppstäld långs med hela finska gräntsen och Qvarantains anstalter upprättade på åtskilliga ställen. Ur Finl. hist. 573 (1831). —
-KOSTNAD~20. särsk.
a) till 1 a. De instängde dömas att betala bevakningskostnaderna. Samtiden 1871, s. 37. SFS 1892, nr 8, s. 2 (i fråga om tullbevakning).
-KÅR~2. särsk. till 1 a.
b) fångv. jfr -KOMMENDERING slutet o. -PERSONAL. Inom bevakningskåren eger den, som innehar en högre tjenstegrad, befälsrätt öfver dem, som innehafva en lägre. Ordn. f. centralfäng. å Långh. 1886, Instr. s. 1. —
-LINJE~20. särsk.
a) till 1 a: linje utefter hvilken patrullering utföres af polis o. d. Den ridande afdelningen lyder under centralpolisen och har till ändamål .. att till häst bestrida patrulleringen i en eller flere bevakningslinier. Lundin N. Sthm 550 (1888). Hvarje häktning af en öfverlastad kräfver alltid en, men ofta 2 à 3, till och med flera konstaplar, som för denna orsak måste lämna sina bevakningslinier. A. O. Elliot i GHT 1897, nr 266, s. 2.
b) i sht mil. till 2 a: linje i l. utefter hvilken bevakning äger rum; särsk. konkret om utefter sådan linje utställd(a) bevakning (l. poster). Tj.-regl. 1819, 4: 171. Skulle bevaknings-linien för en .. Fältvakt vara alltför vidsträckt. Därs. 197. I fästningskriget fordras städse en regelbunden anordning af förposterna med en sluten bevakningslinie. Tj.-regl. 1900, 4: 78. En framskjuten spaningslinje och .. en skyddande bevakningslinje (bildades under framryckningen vid fälttjänstöfningen för kavalleriet). S. Gyllenstierna i Ill. mil.-revy 1902, s. 17. —
(2 a) -LJUS~2. mil. om strålkastare som är afsedd för bevakningstjänst(en). Med afseende på sin användning indelas strålkastarna i: bevakningsljus, sökljus och riktljus. Allm. försvarsfören. årsskr. 1901, s. 33. —
(2 a) -LÄGE~20. sjömil. förläggningsplats från hvilken ett fartyg o. d. besörjer bevakning(en). Ill. mil.-revy 1904, s. 290. —
a) fångv. till 1 a. (Kommendant å fängelse meddelar) kommenderingsbefälhafvaren, huru och under hvilka förhållanden bevakningsmanskapet får lagenligt använda sina vapen till eget skydd. Tj.-regl. 1883, 2: 19 (1861, 1883). Det vid fängelset anställda bevakningsmanskapet bör vara kunnigt i något inom fängelset utförbart arbete. Mentzer Ant. ö. fäng. 17 (1872).
b) i sht mil. till 2 a, i fråga om bevakningstjänst i fält o. d. Då Hannibal lyckats få reda på att bevakningsmanskapet blott om dagen stannade på sin post .., smög han sig på natten med en utvald trupp upp till passets högsta punkter. Boëthius Hist. läsn. 1: 236 (1895). —
-MATERIELL~1002 l. ~0102. i sht mil. till 2 a: materiell för bevakningstjänst(en vid flottan). Riksd. rev. ber. ang. statsv. 1901, s. 114. —
a) till 1 a. Inom närmaste kustbetjenings bevaknings-område. SFS 1831, s. 402. Vaktknekt och vaktkvinna (i fängelse) åligger .. att ansvara .. för noggrann ordning, renlighet och snygghet inom sitt bevakningsområde. FFS 1891, nr 2, s. 26. Staden är .. indelad i vissa bevakningsområden, och inom hvarje sådant område finnes den väg, som (polis-)patrullen har att vandra, noga bestämd. Stockholm 1: 290 (1897).
b) mil. till 2 a. Lefrén Förel. 2: 175 (1817). En fältvakt bör vara så utsatt, att allt, som föregår inom dess bevakningsområde, i tid kan upptäckas. Tj.-regl. 1867, 4: 84. G. Aminoff i Ill. mil.-revy 1898, s. 5. —
-PATRULL~02. särsk. mil. till 2 a. Ill. mil.-revy 1902, s. 84. Bevakningspatrull (i ryska arméen) består af 2—5 man .. till häst eller till fots och utsändes såsom marschbevakning, för terrängrekognoscering inom bevakningsområdet. Därs. 1905, s. 242. —
-PERSONAL~102. jfr -KÅR, -MANSKAP. särsk. till 1 a. Den derstädes (dvs. å tullstationerna) anställda stationära bevakningspersonal. SFS 1831, s. 408. KorrektionsInrättningar .. med .. administrations-, tillsynings- och bevaknings-personaler. Åkerhjelm Fångv. 26 (1836). Bevakningspersonalen å statens skogar. Samtiden 1873, s. 119. Stockholm 1: 305 (1897; se under -BEFÄLHAFVARE). —
-PLATS~2. plats på hvilken bevakning äger rum. särsk. till 1 a. Lotsarne hafva intagit sina bevakningsplatser. SD(L) 1901, nr 165, s. 6. —
a) till 1 a. Träffas han (dvs. underordnad tulluppsyningsman) på sin bevakningspost sofvande. SFS 1831, s. 494.
b) till 2 a. Konungen .. (anförtrodde) åt det parisiska nationalgardet .. en del af de yttre bevakningsposterna vid slottet. Hedin Rev. qv. 103 (1879).
2) person l. trupp som posterats ss. bevakning på en plats. särsk. mil. till 2 a. Man skiljer mellan honnörsposter .. och bevakningsposter, hvilka sistnämnda uteslutande afse bevakningsändamål. NF 13: 91 (1888). Honnör af bevakningsposter afskaffas. SD 1893, nr 20, s. 5. —
1) till 1 a. Förtullningsstationer .. komma att tills vidare inrättas .. inom de i Bohuslän belägna bevakningsposteringarne. SFS 1897, Bih. nr 52, s. 1.
2) (mindre br.) = -POST 2. Bevaknings-Posteringar, hvilka utsättas vid pass och défiléer på de vägar som leda till arméns läger eller qvarter. Lefrén Förel. 2: 156 (1817). —
-RESERV~02. särsk. sjömil. till 2 a: reserv för ersättning l. förstärkning af bevakningsafdelning. 2 NF 3: 188 (1904). —
-RUM~2. särsk. till 1 a, i fråga om anordning i fängelse: rum för bevakningspersonal; vaktrum. Åkerhjelm Fångv. 37 (1836). —
(2 a) -SKEPP~2. sjömil. jfr -BÅT. År 1781 bestod svenska eskadern af 10 linieskepp och 2 fregatter ..; bevakningsskepp stationerades på två ställen i bohuslänska skären. Odhner G. III 2: 112 (1896). —
(1 a) -SKOLA~20. skola för bevakningspersonal vid fängelse. —
(1 a) -STADGA ~20. (förr) stadga angående kustbevakning o. d. Då däckadt fartyg med distination till Svensk hamn anträffas, äger Jaktuppsyningsman, jemlikt Seglations-Ordningen samt inrikes Förpassnings- och Bevaknings-Stadgan, derå anställa undersökning. SFS 1831, s. 402. —
-STRÄCKA~20. särsk. järnv. till 1 a: sträcka å järnvägslinje hvilken bevakas af en banvakt. Distriktens vid statens järnvägar indelning i bansektioner, banmästareafdelningar och bevakningssträckor. PT 1901, nr 152, s. 2. —
-STYRKA~20. särsk. (mil. o.) fångv. till 1 a. Bevakningsstyrkan .. får icke, utan kommendantens tillstånd, utom fängelsets område utrycka till exercis. Tj.-regl. 1883, 2: 18 (1861, 1883). Sundberg Fångv. 117 (1892). —
-STÄLLE~20. (föga br.) särsk. till 1 a. Advocat-Fiscalen i Commerce-Collegio skal hafva fritt tilträde til packhus och andre bevaknings-ställen. Förordn. ang. lurendr. 1799, s. D 3 d. Hahnsson (1884). —
-TID~2. särsk.
1) till 1 a α. särsk.
a) jäg. tid under hvilken bevakning (af fångstdon o. d.) äger rum. Under bevakningstid får ingen jaga inom en fjerdedels mil från luderplats. Svederus Jagt 306 (1832).
b) fångv. tjänstgöringstid för bevakningspersonal. (Kommendant bör tillse, att fångbetäckningsmanskap) ej anstränges med längre bevakningstid än 12 timmar om dagen. Tj.-regl. 1883, 2: 18 (1861, 1883).
2) jur. till 2 b: tid inom hvilken bevakning skall ske. Försitter testamentstagare bevakningstiden utan att kunna visa laga förfall, blir testamentet i hvad det rör honom ogillt, om det i behörig ordning klandras. Advokaten 184 (1902). —
-TJÄNST~2.
a) till 1 a. Bevakningstjensten vid fängelset. Ordn. f. centralfäng. å Långh. 1886, Ordn. s. 24. Ett nytt armeradt fartyg, så konstrueradt, att det kunde utföra .. bevakningstjänst vid rikets kuster för åstadkommande af ordning och skydd vid fiskets bedrifvande. Tekn. tidskr. 1900, Allm. s. 103. I (trafik-)reglementet föreskrifven bevakningstjänst å banan. 1 NJA 1904, s. 57.
b) till 2 a. Examen i fälttj. f. kav. 44 (1841). Bevaknings- och spaningstjänsten i skärgård eller andra trängre farvatten. Wrangel Sv. fl. bok 217 (1898). —
-TRAKT~2. särsk. skogsv. till 1 a: bevakningsområde för kronojägare l. skogvaktare. SFS 1838, nr 12, s. 3. Kronojägartjänsten i Hults bevakningstrakt af Hallands revir och Hallands län kungöres härmed ledig till ansökan. PT 1906, nr 3, s. 1. —
-TRUPP~2. särsk. till 2 a. Lefrén Förel. 2: 155 (1817). Efter den ställning bevaknings-trupperna intaga till egen armé, indelas de i förtrupp (avant-garde), sidotrupper och eftertrupp (arrière-garde) och benämnas med gemensamt namn: förposter. Tj.-regl. 1867, 4: 56. Tingsten o. Hasselrot Värnpl. bok 57 (1902, 1904). —
(1 a) -TULL. (†) jfr -TULLKAMMARE. De inrikes bevakningstullar, som, vid infart till .. städer, åt sjösidan äro anlagde. SFS 1831, s. 415. I gränsorter, der bevaknings- eller inloppstullar finnas. Dalin 2: 576 (1853). —
(1 a) -TULLKAMMARE. (†) jfr -TULL. Sv:s statscal. 1813, s. 185. Inrikes Bevaknings- och Förpassnings-tullkamrar. SFS 1831, s. 474. —
-ÅNGARE~200. särsk. till 1 a, i fråga om tullbevakning. SD(L) 1901, nr 497, s. 2. jfr KUSTBEVAKNINGS-ÅNGARE. —
-ÅTGÄRD~20 l. ~02.
b) till 2 a. Tj.-regl. 1867, 4: 144. Likasom de vidtagna bevakningsåtgärderna gjort öfverraskningen om intet, så verkade de utförda fästningsarbetena, att ett öppet anfall uteblef. Carlson Hist. 6: 249 (1881). Tj.-regl. 1900, 4: 42.
-ÄRENDE~200. särsk.
Spalt B 2232 band 4, 1908