| Publicerad 1912 | Lämna synpunkter |
BLAGGARN blag3~ga2rn, äfv. blag3~gar2n (bla`ggarn (blăggārn) Weste), förr äfv. BLÅGARN, n.; best. -et.
1) (numera mindre br.) blångarn. Ja kan wäfwa Wammal å (dvs. af) Blaggarn. Tidfördrijf B 4 b (c. 1695). Möller (1790). Lindfors (1815). Almqvist (1844; angifvet ss. stundom brukadt i denna anv.). Cavallin (1875). Wenström o. Harlock (1904). — särsk.
b) bildl. Thå man thet med liuset beseer, / Migh tycker, at the haffwe fast meer / Blaggarn än silke spunnit. Hund 327 (c. 1605).
2) mycket groft, i allm. tvåskaftadt tyg af blångarn; jfr SKÄKTEFALLS-VÄF. (1) aln blaggar (värd) .. i (dvs. 1) ortiige. G. I:s reg. 1: 153 (1523). The Rijka (lapparna) bruka dubbla tiäll när stort owäder och slagg ähr, dhet ena af waldmar och det andra af blaggarn. S. Rheen (1671) i Landsm. XVII. 1: 15. Efter .. 1. Marck Linblår (räknas) 3. alnar Blaggarn. Salander Gårdsf. 66 (1727). Allmogen har, år 1772, förtullat til försälgning .. 7525 alnar Blaggarn. Hermelin Præs. i VetA 1773, s. 76. Musikanterna .. (voro) klädda i .. byxor af gult blaggarn. Cederborgh JP 34 (1819). Karlarne buro närmast skjortan, som vanligtvis var af blågarn .., en väst. Lovén Folkl. 21 (1847). 2 NF 3: 803 (1905). — särsk.
a) (fordom) ss. betalningsmedel i förb. vadmal och blaggarn (jfr 1 a). Med Walmar och Blaggarn kan man wäl betala / Sin Gäld(,) plär man säija, om man thet haar fala. Törnewall E 4 b (1694).
b) (numera knappast br.) hos Syr. 40: 4 (se nedan) o. i uttr. bildade efter detta bibelställe mer l. mindre bildl. för att beteckna en tarflig o. torftig fattigmansdräkt; vanl. i motsättning till (dräkt af) siden, sammet o. d. Här (på jorden) är alltijdh sorgh, fruchtan (osv.) .., Så wel när then som silke och krono bär, som när then ther j grofft blagarn klädd är. Syr. 40: 4 (Bib. 1541; Luther: einen groben Kittel, Vulg.: crudo lino, Sept.: ὠμόλινον). Knapt lyckan blaggarn och grof säckwäf oss tillstäder. Fånge 67 (c. 1710). Kan icke den ene uti sit blaggarn vara lika väl förvarad emot köldens våldsamhet, som den andre i sit siden och sammet? Nohrborg 946 (c. 1765). Råheten under tyllen och vigognen (har) erhållit .. en förevändning, att dela utan skam samma hemligt älskade njutning med råheten under kommisset och blaggarnet. Leopold 5: 134 (c. 1820).
-BUSSARONGER~1020, pl. (förr) Han är klädd i hvita Gardets Musikant-uniform. Hon — i blå blaggarns busaronger. Almqvist Drottn. j. 159 (1834). —
-BYXOR ~20, pl. jfr -HOSOR. Ångerm. dombok 1641, fol. 185. Om sommaren hafva de (dvs. männen i Rättvik) 4-skäftiga blaggarnsbyxor. Linné Ungd. 2: 250 (1734). Kom nu hunger å dyr ti, sa pojken, feck ett par blaggarnsbyxor. Uppland 2: 422 (1908). —
-DJUR. (†) bildl.: obetydlig, fattig person som ej har råd att hålla sig med kläder af annat än blaggarn; jfr BLAGGARN 2 b. Ja minsta blaggarns-djur förstår sig på en Thron. Dalin Vitt. 4: 229 (1743). —
-HOSOR ~20, pl. (bygdemålsfärgadt) jfr -BYXOR. Jag var skolast, men mitt mod blef knäckt / under bördan af formler och glosor. / Nu vill jag byta pedantens dräkt / mot landtliga blaggarnshosor. Karlfeldt Vildm. 7 (1895). —
-KJORTEL~20. Linné Ungd. 2: 250 (1734). Barbro .. gick .. ut i ladugården, sedan hon kastat en blaggarnskjortel öfver sin prydliga dräkt. Lönnberg Holmfr. 51 (1895). —
(jfr 2 b) -KLÄDER~20, pl. Folk .. af alla slags vilkor, alt ifrån sammets til blaggarns kläder. Dalin Arg. 1: 91 (1733, 1754). —
-KLÄNNING~20. särsk. (†) dräkt af blaggarn. I Neapel ser man i denne dag femtio tusende menniskior .. icke mer äga på jorden, än hälften af en blaggarns klädning. Dalin Montesquieu 118 (1755). —
-LAKAN~20. Vg. fornm. tidskr. I. 8—9: 87 (i handl. fr. 1554). DA 1793, nr 57, s. 3. Mjölnarens piga, Johanna, hade inte att vänta så mycket som ett blaggarnslakan i hemgift. Bondeson Glimm. 35 (1892). —
-PÅSE~20. jfr -SÄCK. Dahlman Reddej. 178 (1743, 1772). Hvardera karlen (tog) sin fyrkantiga blaggarns possa. Linné Sk. 339 (1751). —
-ROCKA~20. zool. (individ af) fiskarten Raja lintea Fries, hvitrocka. B. F. Fries i VetAH 1838, s. 157 (angifvet ss. br. i Bohuslän). E. Lönnberg i Fauna o. flora 2: 294 (1907). —
-SKJORTA~20. (I Enontekis bära männen) En bulldans- eller blaggarns Sjorta. E. J. Grape i VetAH 1803, s. 272. —
-TRASA~20. Kökspigan snor sin bästa blaggarnstrasa / Kring flottig hals och klänger upp på väggen / Att glo på honom. Hagberg Shaksp. 1: 147 (1847). —
-TRÖJA~20. Man ser .. alltid med missnöje en illa sydd grof blaggarnströja på en skön flicka. L. Hammarsköld (1806) hos Hjärne Dag. f. drabbn. 228. —
-VÄF~2. = BLAGGARN 2. (Till Söderhamn har 1752 inkommit) Bulldan och blaggarnsväf = 110350 alnar. Sv. saml. 1: 12 (i handl. fr. 1756). Ahrenberg Anor 169 (1891). Lundell (1893). —
Spalt B 3034 band 4, 1912