Publicerad 1920 | Lämna synpunkter |
BORETSCH bå4retʃ l. bω4-, r. (l. m. l. f.?); best. -en; l. BORAGE bωra4ʃ l. bo- l. bå-, l. –a4ge, r. (l. m. l. f.?); best. -en; l. BORAGO bωra4gω l. bo- l. bå-, l. -go l. -gå, r. l. f.; best. -n. Anm. Formen borager, anträffad hos Lindh Huuszapot. 69 (1675; möjl. första led i ssgn BORAGER-SOCKER), är måhända att uppfatta ss. pl. till borago.
1) örten Borrago officinalis Lin., gurksallat, gurkört, stofferblomma. Hwar morgon giff honom (som lider af hufvudvärk och melankoli) .. Syrop af Borago. B. Olavi 4 b (1578). Mollet Lustgård C 3 b (1651). Boretsch, Borage, gurkört. .. En ettårig växt från Levanten af 1—2 fots höjd, med vackra blåa, stundom hvita eller röda blommor. Lindgren Trädg. 2: 103 (1872). — jfr BLÅ-BORRAS.
2) (†) i uttr. vild boretsch, norsk boretsch, örten Anchusa arvensis (Lin.) Bieb., tungört, fårtunga; jfr (vild, oäkta) OXTUNGA. Will Borrääs. Tillandz A 6 b (1683). Oächta will Oxetunga, norsk Borras. Bromelius Chloris 12 (1694).
-BLOMSTER-SOCKER. (borago-blomsters- Berchelt Pest. ors. F 7 a (1589). borasse- I. Erici Colerus 1: 227 (c. 1645)) (förr) = -SOCKER. —
-SIRAP. (borage- N. Sjöberg i Fataburen 1907, s. 104 (om förh. på 1500-talet)) [jfr mlat. syrupus boraginis] (förr) sirap tillsatt med (saften af) boretsch; jfr -SOCKER. —
-SOCKER. (boragen- Chesnecopherus Reg. iter ag. C 2 b (1613), Lindh Huuszapot. 71 (1675). borager- Lindh Huuszapot. 69 (1675); jfr anm. ofvan) [jfr ä. t. borragenzucker] (förr) (ss. läkemedel användt) socker tillsatt med (saften af) boretsch; jfr -BLOMSTER-SOCKER, -SIRAP. —
-VATTEN. (bor(r)a-gen- Chesnecopherus Reg. iter ag. E 3 a (1613), Roberg Beynon 177 (1709). borago- B. Olavi 4 b (1578)) [jfr ä. t. borragenwasser] (förr) dekokt på boretsch. —
B (†): BURRESCHZ-ÖRT, se A.
Anm. Formen burresk (jfr burresch ofvan) har på grund af formell likhet med adj. på -sk kunnat uppfattas som ett adj. o. torde vara användt ss. sådant i följ. språkprof: Man skal taga watn som är Distillerat aff Hiertansfrögd, Burreskt, Oxetunge watn (m. m.). Månsson Åderlåt. 67 (1642).
Spalt B 3927 band 5, 1920