Publicerad 1921 | Lämna synpunkter |
BOXA bωk3sa2, äfv. bok3-, v. -ade, o. BOXAS bωk3sas2, äfv. bok3– (bòkksas (med slutet o-ljud) Almqvist), v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se under afledn.).
1) intr.: slåss med knytnäfvarna särsk. under utdelande af stötar o. knuffar; särsk. i fråga om dyl. knytnäfskamp efter bestämda regler o. utöfvad ss. sport. I Stockbridge (i London) hafva fader och son med hvarandra boxat. PT 1791, nr 28, s. 3. Matronor knuffas och matroser boxa. MarkallsN 2: 139 (1821). Ingen boxar, sparkar fotboll och spelar handboll med mera energi än en japansk skolpojke. Nyblom Österut 125 (1908).
2) dep. = 1; numera mindre ofta i fråga om boxning efter bestämda regler l. utöfvad ss. sport. Linné Diet. 1: 123 (c. 1750). Vi (min hustru o. jag) skull’ boxas om vår flaska. Bellman Skr. Ny saml. 1: 23 (c. 1770). Jag har (i England) sett qvinfolk, käringar boxas. Geijer I. 3: 64 (1810). Vill ni boxas med mej! Blanche Våln. 173 (1847). — bildl.: kämpa. Boxas .. med .. stormarna och strömmen. Vår flotta 1911, s. 145. Boxas med svårigheter. Blomberg Overg. 127 (1915).
3) tr.: gifva (ngn) en (l. flera) stöt(ar) l. ett (l. flera) slag (ngnstädes) med knuten hand. Boxa skurken i hans buk! Andersson Terentius Phormio 24 (1896). — (tillf.) bildl. Med edra infall ej er sjelf ni boxe! Hagberg Shaksp. 6: 252 (1849).
BOXA NED l. NER 10 4. bildl.: (brutalt) slå ned. (Englands) nedärvda politiska vishetsregel att boxa ned envar, som på fastlandet reser sig över de andra. Steffen Krig o. kultur 2: 235 (1915).
-TÄFLAN. (mindre br.) boxningstäflan. —
-TÄFLING. (mindre br.) boxningstäfling.
B: BOXNINGS-KAMP. —
-KONST. —
-MATCH. —
-TÄFLAN. —
-TÄFLING.
Spalt B 4121 band 5, 1921