brottmål | SAOB

Publicerad 1922

BROTTMÅL brot3~må2l, n.; best. -et; pl. =.

Ordformer

(brotemol GR 3: 29 (1526). brotts- Hasselquist Resa 123 (1751))

Etymologi

1) jur. rättegångsmål hvarvid ett anspråk grundas på en brottslig gärning, kriminalmål; motsatt: tvistemål, civilmål. The saker oc brotemol som vore (dvs. våra) ensaker ære epter lagen. GR 3: 29 (1526). Uti alla .. civil och ringare bråttmål, .. skall sökias och svaras å Ting och Rådstugu. 2RARP 3: 515 (1723). Utslag i brottmål. Bergv. 2: 516 (1749). 2NF (1905).

2) (†) brottslig handling, brott. Någre personers befundne ock uptäckte grofve bråttmåhl emot Regeringzformen. 2RARP 2: 227 (1723). Spela kort, är Ett missbruk, men spela kort uti kyrckian är ett bråttmåhl. VDAkt. 1737, nr 279. SP 1780, s. 782.

Ssgr (till 1): A (†): BROTTMÅLA-SAK, se B.

B: BROTTMÅLS-ANNALER, pl. —

-DOM. —

-DOMARE. —

-DOMSTOL~20 l. ~02. kriminaldomstol. —

-LAG. (numera mindre br.) kriminallag, strafflag. Boëthius Naturr. 104 (1799). Civil-lagen skyddar den enskildes rätt ..; brottmålslagen deremot afser att upprätthålla det allmännas rätt. Snellman Stat. 135 (1842). —

-LAGSKIPNING~020. Dalin (1850). —

-NOTARIE. jfr CIVIL-MÅLS-NOTARIE. Till biträde (åt Sthms magistrat) äro .. anställde (bl. a.) .. åtta Brottmåls-Notarier. SFS 1849, nr 85, s. 2. —

-PROCESS. kriminalprocess, straffprocess. —

-RANNSAKNING~020. Schönberg Bref 1: 49 (1772). —

-ROMAN. kriminalroman. Brottmålsromanen Rosen på Tistelön. Sylwan SvLit. 131 (1903). —

-RÅDMAN. rådman som har att taga särskild befattning med brottmål. GHT 1895, nr 242, s. 3. —

-SAK. (-måla- LMil.) All Rättegång består antingen uti Twistemåla eller Bråttmåla saker. LMil. 4: 1612 (1717). —

-STATISTIK. kriminalstatistik. Frey 1846, s. 143. —

-VÄG. i uttr. anklaga ngn i brottmålsväg l. dyl., inleda kriminalförfarande mot ngn. Dalin (1850). En åklagare, som skulle .. för obehörigt uppförande mot kommissionen .. i brottmålsväg tilltala rådsledamöterna. Carlson Hist. 3: 228 (1874).

Spalt B 4301 band 5, 1922

Webbansvarig