Publicerad 1927   Lämna synpunkter
FÖR- ssgr (forts.):
(I 2 d) FÖR-REFORMATORISK3~01020 l. ~10020. som tillhör l. gäller osv. tiden l. förhållandena före den lutherska kyrkoreformationen. Reuterdahl SKH III. 2: 448 (1863). De lutherska kyrkorna upptogo i dess förreformatoriska form det mindre, men ej det större bannet. 2NF 2: 873 (1904). —
(I 1 c β o. II B) -REGLA040, äv. -RIGLA040 (jfr anm. 2:o sp. 2313), i bet. 1 äv. 3~20 (fö`rrégla Dalin; i bet. 1 fȫrregla, i bet. 2 förrēgla Östergren (1923)), -ing. [jfr d. forregle o. t. verriegeln]
1) (numera föga br.) i allm.: sätta regel för (dörr o. d.), tillsluta medelst regel l. reglar, låsa, regla; äv. bildl. Ack dörren är tilsluten, förreglad som den Hvites hjerta. Eurén Neg. 74 (1796). Hufvudporten .. var tillstängd och förreglad. PoetK 1820, 1: 16. Nattens förreglade dörr. Topelius Läsn. 7: 123 (1891). Ha väl förreglat och förbommat. Östergren (1923).
2) tekn. fastlåsa rörlig del av apparat o. d., så att den icke kan rubbas ur sitt läge. TT 1901, Allm. s. 18. särsk. järnv. i fråga om signaler o. växlar; i p. pf. (ss. adj.) äv.: försedd med förreglingsanordningar. Alla .. (stationens) växlar (äro) förreglade. Sthm 3: 127 (1897). När häfstången (till växeln) icke är förreglad. TT 1899, B. s. 75. 2NF 35: 649 (1923). särsk. ss. vbalsbst. -ing, konkret: förreglingsanordning. TT 1899, B. s. 76. Spårvexlar, som icke äro försedda med af styrelsen godkända förreglingar. PT 1904, nr 181 A, s. 3. jfr VÄXEL-FÖRREGLING.
3) (†) innestänga (ngt) bakom lås o. reglar; äv. refl. Turkarna hade förriglat sig under däck, där de ropade om pardon. Säfström Banquer. Kk 3 a (1754). (Det vapen varmed Balder kan dödas) ligger förrigladt inom de starkaste stängsel. Rydberg Myt. 1: 588 (1886).
Ssgr (till FÖR-REGLA 2; järnv.): förreglings-anordning~020. TT 1897, B. s. 94.
-apparat. PT 1895, nr 43 A, s. 1.
-system. PT 1905, nr 144 A, s. 3. —
(I 2) -RENSA3~20, -ning. (i fackspr.) värkställa en förberedande rensning (av ngt, särsk. av spannmål före malningen); i sht ss. vbalsbst. -ning. Förbundet 1911, nr 11, s. 6 (: förrensning). Östergren (1923). —
(I 2) -RENSERI1004 l. 3~002. (i fackspr.) i fråga om kvarnvärk: lokal där säden undergår en förberedande rensning före malningen. 2UB 4: 469 (1899). —
(I 2) -RENÄSSANS3~002. särsk. konst. o. kulturh. i sg. best., om den epok i Italiens konst- o. litteraturhistoria som närmast föregår renässansen o. som redan uppvisar vissa för denna utmärkande drag. Nordensvan KonstH 27 (1899). (Petrarca) är förrenässansens store lärde. Söderhjelm ItRenäss. 51 (1907).

 

Spalt F 3080 band 9, 1927

Webbansvarig