Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GENOMLUFTA je3nom~luf2ta, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr d. gennemlufte, t. durchlüften; till GENOM 2]
låta (frisk) luft genomströmma l. passera genom (ngt); i sht i pass. (särsk. i p. pf.) samt ss. vbalsbst. -ning.
1) med avs. på rum l. bostad. Sofrummet genomluftas .. grundligt för hvarje dag. TT 1882, s. 145. Nilsson Lungsot 31 (1900).
2) (i fackspr.) med avs. på åker, jord, vatten m. m.; i p. pf. vanl. i adjektivisk anv.: som genomströmmas av luft. Ströhalmen i en temligen väl genomluftad åker. Olbers Fleischer 69 (1891). En natt hade genomluftningen (i ett akvarium) af någon orsak upphört, och detta medförde smörbultens död. FoFl. 1909, s. 141.
3) (i vitter stil) bildl. I Finland fick den nya tiden .. i Karl August Tavaststjerna en målsman för en frisk, av ”morgonbris” genomluftad lyrik. (Schück o.) Warburg Huvuddr. 3: 287 (1918).
Ssgr (till 2, i fackspr.): GENOMLUFTNINGS-ANORDNING~020. särsk. bot. jfr -SYSTEM. SkogsvT 1910, Fackupps. s. 197.
-SYSTEM. särsk. bot. mellan cellerna i en växts olika vävnader befintligt system av fina gångar för växtens genomluftning. Sernander SkandVeget. 189 (1901).

 

Spalt G 272 band 10, 1928

Webbansvarig