| Publicerad 1929 | Lämna synpunkter |
GLASERA glase4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade ((†) p. pf. -ert BoupptSthm 31/5 1673). vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (PT 1919, nr 202 A, s. 2); jfr GLASYR.
1) i sht tekn. med avs. på lervaror o. d.: överdraga ytan av (ngt) med ett tunt, hårdt (genomskinligt l. ogenomskinligt) lager av glasfluss (se d. o. 3); ss. vbalsbst. -ing äv. konkret: glasyr. Syr. 38: 30 (”39”) (Bib. 1541) [Luther: wie ers glasure]. Wijnblad Tegelbr. 103 (1761). I dessa gröna krus, glaserade och små, / Är Hoglands, Malvasir och Frontignac: känn på! Bellman 1: 115 (1770). Någon gång glaserades .. (kaklen på 1600-talet) i vitt. Fredr1Tid 12 (1924). Höganäsbolagets glaserade lerrör. SvD(B) 1927, nr 174, s. 1. — jfr BLY-, BLÅ-, GRÖN-, SALT-, SVART-, TENN-, VIT-GLASERA, ävensom PORSLINS-, SALT-GLASERING m. fl. — särsk.
a) (mindre br.) i p. pf., mer l. mindre bildl. I hans ögon låg en så underlig glans, såsom om de hade varit glaserade. Hertzberg Päivärinta 1: 19 (1883).
b) tekn. i utvidgad anv., med avs. på föremål av järn o. d.: förse med ett (genomskinligt) lager av glasfluss (numera stundom motsatt: emaljera). UB 4: 137 (1873). 2 emaljerade grytor (samt) .. två glacerade mindre pannor med skaft. BoupptVäxjö 1896.
2) (i fackspr.) motsv. GLAS 1 b; i pass., om (naturlig) sten o. d.: gm utsättande för hetta (på ytan) övergå till ”glas”. Då .. (”lapides vitrescentes”) äro .. satte för värman, glaseras (de) utanpå. Linné Stenr. 18 (c. 1747). Torra .. kol .., hvilka icke glaceras till följd af hög syrehalt såsom benkol. TT 1874, s. 61.
3) kok. överdraga (ett bakvärk, en kall kötträtt, grönsaker o. d.) med en tunn, hård, vanl. glänsande ytbeläggning, oftast bestående av blandningar i vilka äggvita o. socker ingå. Maneer til at göra een Glacering aff Sucker. Salé 119 (1664). Munkarna sockerbeströs eller glaseras. 2NF 37: 631 (1925). jfr (†): Lät så henne (dvs. tårtan) stå i Vngzmunnen til thesz Suckret är glacerat. Salé 160 (1664). — särsk. (†) refl., om bakvärk osv. Sedan (skall tårtan) sättias så länge in (i ugnen) igen at hon glacerar sigh. Salé 159 (1664). Hagdahl Kok. 384 (1879).
4) (†; se dock a) göra blank o. glansig; i p. pf. ss. adj.: blank o. glansig. 1 st: sijdenband glassert. BoupptSthm 31/5 1673. Röken utsläppes (i finnpörtet) .. genom ett hål på taket, .. och äro derföre öfverdelarne af stugan alldeles glacerade af röken. Crælius Säfs 11 (1830). En nästan glacerad bonjourrock. Sjöberg SthmHeml. 204 (1844). Papper: .. glaceradt. SFS 1857, nr 58, s. 30. — särsk.
5) [bet. sannol. utvecklad ur 1 o. 4] övergående i bet.: belägga med klar, genomskinlig, hård isbark. Ingelman 25 (1836, 1843). S. k. isbark .., som glaserar de af regnet träffade föremålen. 2NF 26: 149 (1917). — jfr: (Den 27 september) syntes marken om morgonen af Nattfrosten vara .. liksom glaserad. VetAH 1801, s. 93.
Spalt G 538 band 10, 1929