Publicerad 1929 | Lämna synpunkter |
GRÄVLING grä3vliŋ2, förr äv. GRÄVING, m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
1) (individ l. art av) det till mårddjuren hörande rovdjurssläktet Meles Briss., särsk. om arten Meles meles Lin., grävsvin. VarRerV 52 (1538). Schroderus Comenius 208 (1639). Gräflingen eller gräfsvinet bor i hålor under jorden och har korta ben. Berlin Lrb. 25 (1852). NF (1882).
2) i utvidgad anv. av 1, om vissa grävlingen (i bet. 1) mer l. mindre närstående l. liknande djur. Pungmusen eller Vombaten (Phascolomys fossor), hvilken äfven kallas den australiske gräflingen. 1Brehm 1: 404 (1874). Den malajiska gräflingen eller ”stinkgräflingen” (Mydaus meliceps). Stuxberg (o. Floderus) 2: 104 (1901). Den amerikanska gräflingen (Taxidea americana). Därs. 3: 240 (1903). — jfr HONUNGS-, PUNG-, STINK-GRÄVLING.
B (starkt bygdemålsfärgat): GRÄVLINGA-KISTA. (i sht förr) visst slags fälla för fångst av grävling. Fatab. 1911, s. 28 (fr. norra Smål.). —
-SKINN, se D.
D: GRÄVLINGS-BO, n. (-ling- 1862—1897. -lings- 1834 osv.) Nilsson Fauna II. 2. 2: 282 (1834). BiblJäg. 4: 98 (1897). —
-FÄLLA, r. l. f. (-ling- 1912. -lings- 1910 osv.) fälla för fångst av grävling. RedNordM 1910, s. 22. Norlind AllmogL 37 (1912). —
-GRYT. (-ling- 1841—1895. -lings- 1866 osv.) jäg. håla i vilken grävling har sitt bo. Fryxell Dag. 3: 91 (1841). Knöppel SvRidd. 196 (1912). —
-HONA. (-ling- 1847—1908. -lings- 1925 osv.) Gräflinghonan ynglar om vintren. Nilsson Fauna 1: 188 (1847). —
-HUND. jäg. hund som lämpar sig o. är dresserad för jakt på grävling i hans bo; särsk. om tax. Behm 149 (1920). —
-HÖ. (i vissa trakter) växten Lathyrus pratensis Lin., ängsvial, gigalsärter. Samzelius Blomst. 55 (1760). Fries Ordb. (c. 1870; fr. Närke). —
-LYA. (-ling- 1912. -lings- 1832 osv.) i sht jäg. = -GRYT. Swederus Jagt 93 (1832). Norlind AllmogL 37 (1912). —
-LÄM. (i sht förr) visst slags giller för fångst av grävling. Hahr HbJäg. 180 (1866). Fatab. 1911, s. 28. —
-SKINN. (-ling- c. 1755—1913. -linge- 1855. -lings 1852 osv.) Schultze Ordb. 4269 (c. 1755). FoFl. 1913, s. 123. —
-SLÄKTE(T). (-ling- 1820—1908. -lings- 1925) zool. om rovdjurssläktet Meles Briss. Nilsson Fauna 1: 100 (1820). 2NF (1908). —
-SOMMAR. [anledningen till benämningen torde vara den, att grävlingen vid denna tid på året ofta är ute o. samlar förråd för vintern] (numera knappast br.) benämning på en längre l. kortare följd av klara o. molnfria dagar på hösten; jfr BRITT-, EFTER-, INDIAN-SOMMAR. NF 7: 525 (1883). Östergren (1925). —
-UNGE. (-ling- 1847—1908) De Gräfling-ungar jag sett i början af Maj, voro 1 fot 2 tum långa. Nilsson Fauna 1: 188 (1847). —
-VÄSKA. (i sht förr) (jakt)väska av grävlingsskinn. Bergström Bild. 2: 28 (1882). Engström Lif 110 (1907).
Spalt G 1200 band 10, 1929