Publicerad 1933   Lämna synpunkter
ID i4d, sbst.1, m. l. r.; best. -en; pl. -ar (Arenius Fierdh. 72 (1717) osv.) ((†) -er BtFinlH 3: 230 (1549), EkenäsDomb. 1: 142 (1650); -or HFinlKamF 4: 127 (1582))
Etymologi
[liksom nor. dial. id sannol. av germ. īð-, aið-, brinna, skina, av ieur. īdh-: aidh-; jfr gr. αἲϑων, gnistrande, ἰϑαρός, klar. Benämningen syftar på fiskens glans o. ljusa färg; jfr BRAXEN m. fl. fisknamn]
1) den till mörtsläktet hörande fisken Leuciscus idbarus (Lin.), vanlig id, ort; äv. koll. o. ss. ämnesnamn, särsk. ss. födoämne l. maträtt l. ss. handelsvara o. d. Ath han saltar then mesta ströming han kan astad koma och sender til Stocholm, Tesligest then Jidh ther tagis. G1R 7: 170 (1530). BtFinlH 3: 230 (1549). Kokt Id. PrHb. 2: 107 (1886). FoFl. 1929, s. 27. — jfr BAD-, GALL-, STRÖM-ID m. fl.
2) zool. i utvidgad anv. av 1, i uttr. bredpannad l. bredpannig id, om den till mörtsläktet hörande fisken Leuciscus albiensis Valenciennes, färna. Sundström Fauna 272 (1877). 2NF 12: 331 (1909).
Ssgr (i allm. till 1): A: ID-BAR, sbst., n.? [senare ssgsleden är sv. dial. (Dalarna, Norrl.) bar, barn] (†) = -BARN. Broman Glys. 3: 601 (c. 1730). Linné SystNat. 49 (1748). —
-BARN. (†) = ID, sbst.1 1; i sht om yngre individ av iden; jfr -PLUGG. Linné Ungd. 2: 263 (1734; fr. Dalarna). Lilljeborg Fisk. 3: 208 (1889; fr. Dalarna). Smitt SkandFisk. 767 (1895). —
-FISKE. (id- 1879 osv. ide- 1563) LReg. 17 (1563). Hammarström Sportfiske 318 (1925). —
-GARN. jfr -NÄT. Strindberg NSvÖ 1: 63 (1906). —
-METE. IdrFinl. 2: 155 (1905). —
-MÖRT. [jfr nor. dial. idmurt] (numera knappast br.) = ID, sbst.1 2. VerdS 98: 31 (1901; fr. trakten av Vänern). —
-NÄT. nät användt l. avsett för fångst av id. BtFinlH 3: 241 (1549). Möller (1790). VgFmT II. 6—7: 39 (1907; efter handl. fr. 1549). —
-PLUGG, m. l. r. [jfr ABBORR-PINNE o. d.] (i vissa trakter) benämning på mindre l. yngre individ av iden; jfr -BARN. Smitt SkandFisk. 767 (1895; fr. Mörkö). Schager (1920). —
-RÄNNA, r. l. f. (i sht förr) fisk. ränna i vattendrag, anordnad för fångst av id. MeddLantbrStyr. 1924, nr 6, s. 22. —
-STIM. Topelius Vint. II. 2: 100 (1882). Engström 1Bok 148 (1905). —
-YNGEL. Stuxberg Fisk. 503 (1895).
B (†): IDE-BAD. jfr BADA 4. Böhra alla grannarna som i byy boo samse wara i Idhebadh. MeddNordM 1897, s. 105 (1653). —
-BÄCK. jfr ID-RÄNNA. SvSaml. 4: 144 (i handl. fr. 1690). Ide-Bäckar och Åhl-Kistor måste straxt om Våhren lagas i got Stånd. Salander Gårdzf. 232 (1731). —
-FISKE, se A. —
-LEK. om idens lektid; äv. koll., om lekande idar. Brahe Oec. 93 (1585; uppl. 1920). Salander Gårdzf. 158 (1727).

 

Spalt I 57 band 12, 1933

Webbansvarig