Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KARTUSCH kartuʃ4, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(cartouche 1691 (: Cartoucher, pl.)—1897. cartousche 1825 (: Cartouscheremmar). kartousch 1901 (: kartouschinramningar). kartuch 1805 (: kartuchen, sg. best.)—1832 (: Kartucher, pl.). kartusch 1865 osv.)
Etymologi
[jfr d. kartouche, t. kartusche, eng. cartouche; av fr. cartouche, av it. cartoccio, augmentativbildning till it. carta i bet. ”papper” (se KARTA, sbst.2); ordet är etymologiskt identiskt med KARDUS o. KARTESCH]
1) (†) mil. ss. laddning för kanon använd papp- l. bläckhylsa fylld med kulor, hagel l. skrot; kartesch; karteschskott. (Fästningskanonerna) laddas medh Cartoucher, fylte medh Musquette-Kulor (osv.). Rålamb 8: 50 (1691). PT 1791, nr 39, s. 1. Schück 77 (1854).
2) mil. till utrustningen förr hörande inredning (läderväska) för patroner l. (läkares l. veterinärs) instrument; senare ss. prydnadspersedel som nyttjades till uniform i tjänsten, i senaste tid bl. till parad; numera bl. ss. prydnadspersedel buren av cheferna för Skånska husarregementet o. Vendes artilleriregemente; förr äv. allmännare: patronväska. Ammunitionen till den räfflade (pistolen) förvaras i kartuchen. KrigVAH 1805, s. 117. (Till) Uniform för Kongl. Fält-Läkare-Corpsen .. (hör bl. a.) Cartouche, för förvarande af Bindtyget. KrigVAT 1843, s. 340. En talrik skara unga män, de flesta i blus, visade sig .. med sina kartuscher vid bältet. Blanche Bild. 4: 243 (1865). Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 20 (1886). Kartusch med kartuschrem nyttjas till uniform i tjensten under all tjensteutöfning. TjReglArm. 1889, s. 55. 3NF 11: 476 (1929). — jfr FÖRBINDERI-KARTUSCH.
3) konst. eg. o. urspr. benämning på i sht under renässans- o. barocktiden brukliga, i form av halvöppnade bokrullar o. d. tecknade (infattningar till) titelblad l. inskriftsfält på böcker l. kartor o. d. samt om liknande i skulptur utförda (infattningar till) inskriftstavlor, vapensköldar, väggfält o. d.; sedan allmännare, om (yta omgiven av) rikt dekorerat (tecknat l. graverat l. skulpterat osv.) ramvärk. Fornv. 1933, s. 121 (c. 1748; om porträttram av silver). En liten Cartouche stucken öfver mig på Utile Dulcis begäran. JGOxenstierna Dagb. 182 (1771). Cartoucherne (till kartorna), med sina vapen och sirater. Polyfem I. 35—36: 3 (1810). Väggarna smyckas (i fr. renässansbyggnader) .. med stafflitaflor, infattade i snidade kartuscher. 2UB 1: 235 (1898). En tallrik .. som visar å brädden elva, i radiell ornamentik insatta kartuscher med bibelspråk uti. Bæckström Röstr. 60 (1930). — jfr NAMN-, TAK-KARTUSCH m. fl.
Ssgr (i allm. till 2; mil.): KARTUSCH-BÄRARE. (†) sjukvårdssoldat som bar medicinal- l. förbandsväskan åt läkaren. SFS 1855, nr 73, s. 4. KrigVAT 1858, s. 129. —
(3) -INRAMNING~020. konst. konkret. HTSkån. 1: 16 (1901). —
-LOCK, n. lock med förgylld plåt till kartusch (ss. prydnadspersedel). KrigVAT 1840, s. 72. Spak Unif. 55 (1890; i fråga om förh. 1816). WoJ (1891). —
-LÅDA, r. l. f. kartusch (ss. prydnadspersedel). PT 1895, nr 89 A, s. 2. —
(3) -ORNAMENT. konst. SvFmT 9: 60 (1894). 2NF 20: 937 (1914). —
-PLÅT. (förgylld) plåt på kartuschlock. Spak Unif. 40 (cit. fr. 1802). KrigVAT 1840, s. 72. —
-REM. rem som uppbär kartusch (ss. prydnadspersedel). KrigVAH 1805, s. 116. TjReglArm. 1889, s. 55. Östergren (1929). —
(1) -SKOTT. särsk. (†) konkret: kartesch. Loenbom Stenbock 4: 109 (1765). —
(3) -VÄRK, n. konst. kartuschornament. HTSkån. 1: 2 (1901). NoK 87: 10 (1928).

 

Spalt K 641 band 13, 1935

Webbansvarig