Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KLIFSA klif3sa2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(klifsa 1885—1907. klyfsa 1887)
Etymologi
[jfr sv. dial. klifsa, klyfsa, hög, hop, bunt av ngt som hänger ihop, klase; jfr äv. fsv. klifse (klyffse), n., hög, hop, bunt, klunga; avledn. av stammen i KLIFSA, v.1; formen klyfsa beror på en i vissa dial. förekommande labialisering av i]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) klimp l. koka av ngt klibbigt l. smetigt ämne; äv.: sammanhängande bunt av ngt. Schulthess (1885). Balck Idr. 2: 339 (1887; om en hoptovad metrev). Stora klifsor (av gödsel) drösade ner från den usla vagnen. Lundquist Jensen HimmerlH 76 (1907).

 

Spalt K 1212 band 14, 1936

Webbansvarig