Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KNITTRIG knit3rig2, adj.2 -are. adv. -T.
Etymologi
[av okänt ursprung]
(vard., föga br.) hopträngd, gyttrig, ”gnetig”. Den knittriga veckbehandlingen (på målningarna i Dädesjö kyrka). Fornv. 1914, s. 264. Han gjorde .. (inskriftbandet på kopparsticket) smalare och knittrigare. Ericsson o. Wennberg EDahlberg 123 (1925). — jfr SMÅ-KNITTRIG.
Avledn.: KNITTRIGHET, r. l. f. (vard., föga br.) Fornv. 1926, s. 389. OoB 1928, s. 193.

 

Spalt K 1620 band 14, 1936

Webbansvarig