| Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KRAVELL kraväl4, äv. KRAVEL krave4l, sbst.3, r. l. m.; best. (i bet. I) -en, äv. -n; pl. (i bet. I) -er.
I. (i fråga om ä. förh.) karavell. G1R 2: 142 (1525). En Craffuel, på stoorleken emillen femptije och sex och femptije lester. SthmTb. 1575, s. 125 a. Columbus fäste seglet på sin knakande kravel. Ossiannilsson Ork. 115 (1907).
II. [användningen har föranledts därav att karavellen var byggd på ifrågavarande sätt] skeppsb. sådant läge av ett fartygs l. en båts bordläggningsgångar att borden stöta stumt mot varandra, kant i kant (varigm fartyget resp. båten erhåller släta sidor); motsatt: klink; nästan bl. i uttr. (bygga, lägga) på kravell. I förmene det wara både nytt- och tienligare, där dhe samma (skeppen) hädan efter måtte flere timras på Crawel. Stiernman Com. 4: 247 (1680). PH 5: 2966 (1750). Båtar byggas dels på kravel, dels på klink. Witt Skeppsb. 265 (1863). (Bordläggnings-)plankorna .. lades på kravell. NoK 13: 11 (1922). Bordläggningen på större fartyg lägges kant i kant, s. k. kravell. SvSkog. 1247 (1928).
-BYGGD, p. adj. [jfr t. kraweelgebaut, eng. carvelbuilt] byggd på kravell. GotlLT 1852, nr 43, s. 4. Jolle av mahogny, kravellbyggd. SvD(A) 1930, nr 223, s. 17. —
-BYGGNAD. [jfr holl. karveelbouw] metod(en) att bygga fartyg på kravell. Weste FörslSAOB (1823). Witt Skeppsb. 271 (1863). —
-FARKOST~02 l. ~20. Nu (äro) gode och faste (svenska) cravelfahrkåster till myckenhet .. i fahrvattnet. RARP 16: 115 (1693). —
-FARTYG~02 l. ~20. TaxaTullafg. 1824, s. 62. —
-JAKT. (-el(l)- 1758 osv. -els- 1771) kravellbyggd jakt. PT 1758, nr 44, s. 4. Nilsson Köpmansh. 16 (1936).
B (†): KRAVELES-BOJORT, se C.
C (†): KRAVELS-BOJORT. (-eles- 1535. -els- 1536—1622) kravellbyggd bojort. G1R 10: 236 (1535). Tegel G1 2: 63 (1622). —
-JAKT, se A. —
Spalt K 2677 band 15, 1937