Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KVARTÄR kvartä4r l. -æ4r, adj. l. sbst. r.; ss. sbst. best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. q-)
Etymologi
[jfr t. quartär, adj.; modern bildning till lat. quartus, den fjärde, efter mönster av TERTIÄR]
geol. o. paleont.
I. adj.: som tillhör l. har avseende på den yngsta (fjärde) geologiska perioden (kvartärperioden) i jordens utvecklingshistoria; stundom med särskild tanke på det äldre (glaciala) huvudskedet av denna period. Lindström Lyell 265 (1859). Jordens kvartära nedisningsområden. 2NF 37: 823 (1925). SvJordbrB Häst. 2 (1929). — jfr PRE-, SEN-KVARTÄR.
II. sbst.: (avlagring som härrör från) kvartärperiod(en). SvGeolU Ca 6: 494 (1915). Ymer 1915, s. 290.
Ssgr (till I; i sht geol. o. paleont.): KVARTÄR-AVLAGRING~020. SvGeolU Ca 6: 496 (1915). —
-FORMATION. jfr FORMATION 2 a β; särsk. i sg. best., ss. sammanfattande benämning på kvartärperiodens avlagringar, kvartärsystemet. Erdmann Geol. 169 (1874). —
-GEOLOG. LAHT 1926, s. 275. —
-GEOLOGI. TT 1898, K. s. 67. —
-GEOLOGISK. TT 1900, Allm. s. 264. —
-PERIOD(EN). benämning på det tidsskede i jordens utvecklingshistoria som börjar med istiden o. fortgår under nuvarande tid. Holst Rossmässler 390 (1876). —
-SYSTEM(ET). kvartärformation(en). Nathorst JordH 56 (1888). —
-TID(EN). = -PERIOD(EN). Erdmann Geol. 93 (1874).

 

Spalt K 3374 band 15, 1938

Webbansvarig