| Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
LEGA le3ga2, sbst.1, äv. (i vissa trakter) LÄGA lä3ga2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
I. (†) abstr.
1) förhållandet att ngn l. ngt ligger, liggande. Årsväxten vacker, dock slö af legan och ruggan. Broman Glys. 1: 401 (1725). Därs. 3: 57 (c. 1730; i fråga om av rägn o. vind nedslagen säd). — jfr BUNKE-LEGA. — särsk. i uttr. lönskelig lega, lönskaläge. BtHforsH 1: 177 (1630).
2) läge, belägenhet. Wor stadh Jönechöpung ligger vthj swadana Læghe, ath Landith ther om kringh haffuer ther aff honom stora nytta. G1R 1: 242 (1524).
3) tillstånd, läge. BtFinlH 3: 88 (1538). Wåre thet och saa, .. ath for:na godz met noghon rätt .. ffrw Birgitte .. wndanginge, thå beplicter iach mich wederleggia henne thw andre godz igen medh lika godh rento och åffgeld och i så godhe lägho. BtFinlH 4: 72 (1562; i pantbrev). RARP 3: 269 (1642).
II. konkret.
1) (†) (ngns) bädd, ”läger”. Hwaria natt wil iach twå mina säng och medh tårar wäta mina lägho. OPetri MenFall M 1 a (1526). LPetri Psalt. 6: 7 (1560). (Han hade gjort en visa) om den narraktiga Målaren, emedan han var så sömnig, och aldrig kunde förmås utur legan. Weise 2: 243 (1771).
2) i sht jäg. plats (vanl. utmärkt därigm att gräset blivit undankrafsat l. nedtrampat l. en större l. mindre fördjupning grävd osv.) där ett (jakt)djur vilar (tillfälligt l. under längre tid), liggplats, viloställe; bo; lya; ide; stundom närmande sig bet.: vistelse (vila, liggande) på l. i ett dylikt viloställe osv. LPetri Job 39: 2 (1563). Björnen samlar om Hösten ihop mossa, och gör sig en läga deraf, uti hvilken han öfver Vinteren ligger och sofver. SvSaml. 3—6: 299 (1766). (En) antilop, som haft sin lega i en hög, tjock gräsdunge. Kongo 1: 119 (1887). På dagen, då haren sitter i sin lega, är han i regel osynlig äfven för kungsörnens skarpa öga. SD(A) 1912, nr 331, s. 7. Den unga jägaren (hade) överraskat älgen på legan. Frisendahl Björn. 145 (1921). — jfr BJÖRN-, DAG-, HAR-, NATT-LEGA l. -LÄGA m. fl. — särsk.
a) (enst.) i utvidgad anv., om fördjupning i snötäcke, åstadkommen av att ngn legat där. Det blev aldrig utrönt (hur mordet på prästen gått till). .. En lega i snön visade att han blivit avkastad av hästen. TurÅ 1936, s. 114.
b) (†) i oeg. anv., om människors l. jättars tillhåll (gömställe l. dyl.). En af de gamla Resar hade här (dvs. i en håla under ett bärg) haft sin Lega. Mörk Ad. 1: 103 (1743). (När) den förlorada .. Printsessan blifver utur sin nu förborgade lega utspanad. AsiatB 2: 477 (1747).
3) (i vissa trakter) i sht landt. för vissa husdjur (i sht svin) särskilt iordningställd liggplats; äv. om det material (ss. halm) som användes till underlag på dylik liggplats. När Swijnen Halm til Lägan draga. Arvidi 126 (1651). När ständigt ny Halm strös under .. (kalven), utan at den gamla legan tages undan, så vankas Ohyra. Brauner Bosk. 31 (1756). Tessin Skr. 18 (1758; för hund). I hvarje (svin-)stias bakre del bör finnas ett upphöjdt, löst trägolf till lega för djuren. Juhlin-Dannfelt 390 (1886).
Spalt L 451 band 15, 1939