Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MATSMÄSSA mat3s~mäs2a, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(mats- (matz-, madts-) 1683 osv. mattes- c. 1645—1906. mattias- 1848—1906. matt(h)is(s)- (-iz-) 1525 (: mattis messze tiidt)—1723 (: Matthismässo vinter). matts- 1598—1943)
Etymologi
[y. fsv. matsmessa (HSH 13: 77); av MATS, sbst.1, o. MÄSSA, sbst.]
1) (i vissa trakter) aposteln Mattias’ dag, den 24 februari; mässa hållen denna dag; jfr MATS, sbst.1 a. S. Mathias eller Mattzmäsza. Dijkman AntEccl. 107 (1678, 1703). Norrl. 1: 3 (1906). Matsmässan, som i Gagnef firas kvällen före Mats. Fatab. 1913, s. 16. Om solen skiner så länge Mattsmässan, att en kan betsla hästen, så ska’ det bli bra (d. v. s. tidig vår). Danver Folktrad. 63 (1943; efter ä. handl.).
2) (i vissa trakter) aposteln Matteus’ dag, den 21 september; mässa l. marknad hållen denna dag. SkrGbgJub. 6: 64 (1587). Mattesmässon eller Martini. IErici Colerus 2: 132 (c. 1645). Åmark Spannmålsh. 47 (1915; om marknad).
Ssgr (i vissa trakter): A: MATSMÄSS-TID, se D.
B (†): MATSMÄSSA-DAG, se D.
C: MATSMÄSSE-DAG, -MARKNAD, -TID, se D.
D: MATSMÄSSO-DAG. (-mässa- 1598. -mässe- 1596. -mässo- 1762)
1) till 1. Dalin Vitt. 6: 357 (1762).
2) till 2. ÄARäfst 86 (1596). —
(2) -MARKNAD. (-mässe- 1930. -mässo- 1590—1711) SkrGbgJub. 6: 175 (1590). SvKulturb. 3—4: 245 (1930). —
(1, 2) -TID(EN). (-mäss- 1727. -mässe- 1525. -mässo- 1687)
1) till 1. Vid Mattsmässo-tiden om vintern. Bergv. 4: 39 (1794).
2) till 2. Om mattis messze tiidt. G1R 2: 199 (1525; möjligen till 1). Vid tårra Somrar (synes) fast bättre vara, at utföra Gödzlen Mats Mäss tiden om Hösten til Våhrsädet. Salander Gårdzf. 77 (1727). —
(1) -VINTER. (†) vinter som, efter att tidigare ha varit mild, blir hård vid tiden för mattiasdagen. Quensel Alm. 1723, s. 29.

 

Spalt M 504 band 17, 1943

Webbansvarig