| Publicerad 1943 | Lämna synpunkter |
MEDELST me4delst, äv. (numera föga br.) MEDELS me4dels, prep., adv. o. konj.
1) (i sht i skriftspr.) styrande ord(förbindelse) betecknande förfaringssätt l. redskap o. d. som användes för visst ändamål: genom; med. 2Saml. 1: 117 (c. 1669). (Hon hade drömt) at Konungen af det Landet, hvarest hennes Man nu vistade, hade medelst Bref haft bud efter henne. Lagerström Bunyan 2: 21 (1727). Åtskilliga klagomål (hava) inlupit öfver den skada, denna Stadens invånare skola tilfoga Solna Prästegårds ägor (m. m.) .. medelst gropars upgräfvande (m. m.). PH 5: 2927 (1750). Hvad Clemens ej fick ernå medelst den förbjudna kabbalan, hoppades han vinna genom .. bönen. Rydberg Ath. 281 (1859). Ett väl ordnadt konstbevattningssystem, hvarigenom flodernas vattenrikedom medelst ett vidt utgrenadt kanalnät fördes ut öfver fälten. 2NF 2: 253 (1904). En medels en skarp knif åstadkommen snittyta (i lädret) skall vara glatt, ej trådig eller fibrös. SFS 1908, Bih. nr 65, s. 15. Dikning i jord medelst dynamit. PT 1912, nr 188, s. 2. — särsk. (†) i uttr. medelst detta l. detta medelst, i fråga om skrivelse o. d.: härmed (se d. o. 2 a). Aff hwilken tillförlåtelige förtröstan wij och detta medelst tienstl(igen) anmoda Högwördige Hr Biskoppen och Ven. Consist: gunstel(igen) tächtes (osv.). VDAkt. 1694, nr 327. Roland Minn. 2 (c. 1748).
2) (i skriftspr.) utan tanke på medveten avsikt; styrande ord(förbindelse) betecknande ngt som gm sin existens l. sitt läge o. d. åstadkommer en viss effekt: genom; med. Örter, såmm hava en Fämmbladig Blomma, sittiande på granna stiälkar, såmm medelst sinn positur förorsaka en Ring, circel äller Krona. PArtedi (1729) hos Lönnberg Artedi 49. Det nittonde århundradets Darwin, hvilken såg .. (världen) som en medels psykomekaniska krafter utvecklad räcka af former. Rydberg Varia 106 (1889, 1894). Så att denna (dvs. bladskivan) blir skild från skaftet medels ett smalt mellanstycke. VerdS 97: 8 (1901). (†) Innan detta fjäll (dvs. Dovre) hinner hafvet, utskjuter derifrån en ansenlig arm, som går åt s(öder) och slutar medelst udden Lindesnäs i hafvet. Palmblad LbGeogr. 124 (1835).
3) (†) i följd av, på grund av; i kraft av; ofta svårt att skilja från 2. Från hwilcket ampt, han medelst sitt otijdige lefwerne med swällgiande och fijllerij, wardt removerat. VDAkt. 1682, nr 159. När han, medelst sin Hustrus dödeliga frånfälle, hade blifvit Enkling, beslöt han (osv.). SvMag. 1766, s. 665. Nämnde provins (dvs. Ångermanland, som är) .. kanske den vackraste i Sverige, medelst den stora och omvexlande naturen. QLm. 3: 6 (1833). — särsk. i uttr. medelst det (att), därigenom att, därför att, emedan. VDAkt. 1698, nr 168. Vid utmarchen ifrån Saxen vart jag commenderad med 3:ne underofficerere at upsökia 2:ne deserterade ryttare, hvarvid nog var at giöra, medelst det at karlarna förstucket sig undan uti keiserlig gebiet. HH XVIII. 3: 41 (1723). Sahlstedt (1773).
II. (†) adv., i förb. i medelst, på grund därav, fördenskull. Och haffver han i medelst (dvs. på grund av rekommendationen) af den höge Regieringen bekommet een nådhig godh förtröstningh, at de vele (osv.). OxBr. 8: 366 (1642).
III. (†) konj.: därigenom att, därför att, emedan, eftersom. 2RA 1: 250 (1723). Medelst den store guden Effter sin Alvissa försyn, Behagat genom den Timmeliga döden .. hädan kalla (osv.). VDAkt. 1735, nr 141.
Spalt M 626 band 17, 1943