| Publicerad 1944 | Lämna synpunkter |
MERKANTIL mär1kanti4l l. mær1-, adj.; adv. -T.
som har avseende på l. hör till handel(n) l. affärer, kommersiell; finansiell; affärs-, handels-. Zettersten AnmMynt 165 (1771). En LitteraturTidning (bör) alltid utgå från hufvudstaden, .. hvarest endast ett sådant företag kan bära sig i merkantilt hänseende. Tegnér (WB) 2: 456 (1815); jfr a nedan. Venedig, som under medeltiden hade så stora industriella och merkantila intressen att bevaka. Frey 1849, s. 260. SvD(A) 1930, nr 7, s. 5. — särsk.
a) övergående i bet.: som (uteslutande) avser ekonomisk vinning. Parlamentets beroende i sina beslut af några få rika köpmäns mercantila intresse, hvilke köpa och sälja menniskolif och menniskoblod. LittT 1797, s. 163. Man förvexlar .. (den populära medicinen) med det mercantila qvacksalfveriet. BL 12: 249 (1846). SvD(A) 1933, nr 36, s. 3.
c) övergående i bet.: som har sinne för handel(n) l. för affärer. Utpräglad merkantil begåvning. Ett gott merkantilt huvud hade han men (osv.). Laurin 1Minn 53 (1929).
d) (†) i uttr. (det) merkantila systemet, merkantilsystemet. Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 261 (1856).
(jfr d) -SYSTEM(ET). [efter eng. mercantile system; termen först använd 1776 av den eng. nationalekonomen Adam Smith] nat.-ekon. benämning på ett handelspolitiskt system som var härskande i Europa från medeltidens slut in på 1800-talet o. som bl. a. strävade efter att gynna det egna landets handel, industri o. sjöfart gm åtgärder för att inskränka importen o. gynna exporten, särsk. med inhemska fartyg. ConvLex. (1823). Sommarin Smith FolkVälst. 2: 92 (1911).
MERKANTILISK, adj. [jfr d. merkantilsk, t. merkantilisch] (†) merkantil. Merkantiliska systemets grundsattser. Holmbergsson Sartorius 111 (1800). SvT 1852, nr 23, s. 3. —
MERKANTILISM, r. l. m. [jfr d. merkantilisme, t. merkantilismus, eng. mercantilism, fr. mercantilisme]
1) till a: förhållandet att ledas av affärsintresse l. av begär efter vinst; profithunger. SvLitTidn. 1821, sp. 427. SvD(A) 1931, nr 80, s. 5.
MERKANTILIST, m.||ig. [jfr dan. o. t. merkantilist, eng. mercantilist] nat.-ekon. anhängare av merkantilsystemet. Forssell Stud. 1: 134 (1868, 1875). —
MERKANTILISTISK, adj. om uppfattning, åtgärd o. d.: som ingår i l. ger uttryck åt den handelspolitik som utmärkte merkantilsystemet. Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 46 (1815). De merkantilistiska idéerna. SvRiksd. I. 5: 139 (1934).
Spalt M 828 band 17, 1944