Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MULLRA, v.2 -ade; vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(mol- 1807. mul- 1762. mull- 1765)
Etymologi
[uppkommet ss. parallellbildning till l. gm metates av MORLA, v.2]
(†) om smärta o. d.: småvärka, mola; äv. opers. VetAH 1762, s. 6. (Han) berättade, at det .. hade ovanligen mullrat och knipit i benen. Därs. 1765, s. 196. Weste (1807).

 

Spalt M 1541 band 17, 1945

Webbansvarig