| Publicerad 1946 | Lämna synpunkter |
NARA, v.2
(†) i uttr. nara sig fram, hjälpligt dra sig fram(?). När Gud här täckes välsigna och kröna året med sitt goda, så kunna Socknefolket nätta och nara sig fram, med den säd som i Socknen faller. Lenæus Delsbo 144 (1736, 1764).
Spalt N 96 band 18, 1946