| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PASSAGE pasa4ʃ, r. l. m. ((†) n. Tranæus Medewij 14 (1690), VRP 1704, s. 684 (ovisst)); best. -en; pl. -er (Stiernman Riksd. 1332 (1660) osv.) ((†) = (KKD 10: 366 (1703; ovisst), Engström Äfv. 36 (1908))).
1) ridk. vid skolritt: en hästs gång i samlad, kadenserad trav med höga, taktmässiga rörelser under tydligt vilande i steget; äv. ss. benämning på travarten. Ehrengranat HästRör. 63 (1818). Lithander DressRidn. 183 (1949).
2) handlingen l. skeendet att passera, passerande; färd l. gång över l. genom (l. förbi) ngt, genomfart, genomtåg. Födans passage genom matstrupen. OxBr. 1: 206 (1622). Om ett järnhalltigt Brunnsvatten drickes, blifva excrementer däraf svarte, medelst det oljaktiga, .. som Järnet under dess passage igenom inelfvorna attraherar. Rinman JärnH 651 (1782). Oloflig passage öfver gränsen. SPF 1830, s. 95. Ingen passage öfver banan tillåtes utan att signal till ”stopp” är uppsatt. ReglTjSJ 1858, s. 104. Jundell Barn. 1: 262 (1927). — särsk.
a) i vissa uttr. som beteckna att det (icke) föreligger hinder för ngn att passera l. att ngn tillåter resp. hindrar ngn att passera o. d., t. ex. passagen är fri, bevilja l. lämna (förr äv. unna) ngn l. ha l. få fri passage, hindra (förr äv. hindra ngn l. betaga) passagen; stundom svårt att skilja från 4. The andra (skeppen) finge frij passage att draga hvar hemm till sitt. HH 20: 275 (c. 1640). Wij .. hafwe .. allernådigest vndt .. Fahlu Stadz Inwånare frij och obehindrat passagi igenom Städherne, thijt the medh sine warur lända. PrivBergsbr. 1649, 8: L 4 b. HSH 1: 186 (c. 1720: betaga all passage). Vil då Herren låta mig få et compagnie Dragoner med; ty eljest är jag intet i stånd at hindra honom (dvs. hans son) passagen. Holberg Mascarad. 12 (1779). Vägfarande .. skall .. lämna .. fordon förkörsrätt genom att i god tid .. lämna fri passage för fordonet. SFS 1936, s. 1062.
b) astr. en himlakropps passerande genom ett astronomiskt fundamentalplan (t. ex. meridianen) l. förbi en annan himlakropp l. genom ett instruments synfält. Cronstrand ÅrsbVetA 1831, s. 12. Strömgren AstrMin. 2: 45 (1927). jfr MERIDIAN-, MERKURIUS-, VENUS-PASSAGE m. fl.
c) mil. om gradpassering; jfr PASSAGE-SYSTEM(ET). Vara ute på passage, vara placerad på trupptjänstgöring vid ngt regemente. PT 1913, nr 92 A, s. 2. Enär kapten Bratt för knappt ett halvår sedan gått ut på passage från generalstaben. SvD(A) 1925, nr 99, s. 6.
3) (†) biljett som löses l. avgift som erlägges för passerande av ngt l. för överfart o. d. Gosselman Col. 1: 80 (1828). Ahlman (1872).
4) område l. plats l. rum som ngn l. ngt passerar l. måste passera för att komma till en viss plats l. genom ngt; i sht om jämförelsevis smal o. trång farled l. gång o. d. SthmStadsord. 2: 266 (1711). At 2ne Corpser .. besatt en trång passage til Bosnien. GT 1788, nr 9, s. 1. En kräftsvulst, som utvecklar sig i matstrupen, .. förtränger .. passagen. Sjövall Sjukd. 112 (1924). Ofta måste man hugga ut passager i själva berget för att komma förbi ett klipputsprång. Grimberg VärldH 8: 226 (1938). — särsk.
a) (numera föga br.) i sådana uttr. som stänga l. öppna passagen, stänga l. öppna vägen; lämna passagen öppen, lämna vägen fri l. öppen; jfr e, 2 a. Item underskrefs breff till Ståthollaren Lars Sparre att öpna passagien åth grentzen. RP 2: 19 (1630). (Konungen har) låtet upkasta een schantz utan för Christianstadh, på thet ingen then ringaste passagie motte lembnas öppen för fienden. Spegel Dagb. 121 (1680). Hafwa snaphanerna upbränt Nårrje bro .., menandes sig aldeles wilia igen stenga wägen och passagen til Swerige. Därs. 127. PH 8: 87 (1765).
b) om (del av) farled till sjöss. Holm NSv. 64 (1702). (De två fyrarna på Nidingen) som skulle rädda dem förbi en av västkustens svåraste passager .. till en säker hamn. SvFl. 1939, s. 124. jfr NORDOST-, NORDVÄST-PASSAGE(N).
c) i en stad o. d.: (smal) förbindelseled l. genomgång från en gata till en annan; särsk. om en (ofta övertäckt) förbindelseled mellan två gator (t. ex. genom ett kvarter), avsedd för gångtrafik. PH 9: 884 (1772). ”Passage Birger Jarl” (i Stockholm). TT 1897, Byggn. s. 53. DN(A) 1930, nr 354, s. 1.
d) i en byggnad: långt o. smalt förbindelse- l. genomgångsrum, (galleriliknande) gång o. d. SP 1792, nr 30, s. 3. Medelst en passage står denna (fest-)sal i förbindelse med den stora ordenssalen. TT 1881, s. 76.
e) abstraktare: genomfartsled, väg; jfr 2. Tå .. (holländarna) omsijder med stoor möda, och Portugisernes mootstånd thenne Passagen (till Indien) .. inrättat hade. Brask Pufendorf Hist. 269 (1680). Almquist VärldH 9: 210 (1934).
5) (numera bl. tillf.) mindre avsnitt (t. ex. ett par sammanhängande ord l. meningar) av en skriftlig l. muntlig framställning, ”ställe” (i en bok o. d.), ”punkt” (av en framställning), passus. Hwad mörcke passagier vthi Sweriges lagh ännu finnes. Stiernman Riksd. 1332 (1660). SvD(A) 1929, nr 65, s. 10. — särsk.
a) (†) om poster i en räkenskapsbok. Skulle utur Räkenskaperne .. vara nödigt några passager eller Summor att extrahera, bör (osv.). CivInstr. 111 (1723).
b) mus. om avsnitt av ett musikstycke; jfr 6. Londée Kellner 57 (1739). (Han) svor till midt under den fattiga harpspelerskans ömmaste passage. Almqvist AmH 2: 185 (1840). Hedberg BleknBrud. 207 (1951).
6) mus. i ett musikstycke: serie av toner (utförda i snabbt tempo) som bilda en skal- l. arpeggioartad (l. av skal- o. arpeggioelement sammansatt) figur, löpning, genomgång, figurerad övergång; jfr 5 b. Nordforss Theaterdir. 4 (1799). SvUppslB (1934). — jfr DECIMA-, OKTAV-PASSAGE.
7) (numera bl. bygdemålsfärgat l. vard. i vissa trakter) tilldragelse, händelse, episod. VRP 1693, s. 30. Hans Maj:t firade här (i ”Wirhoffka”), med hela Arméen, den Fierde .. Böne-dagen, och föreföll då en särdeles passage, som man vill berätta. Nordberg C12 1: 603 (1740). Högberg Vred. 1: 142 (1906).
8) (†) historia, anekdot; jfr PASCHASA. Man har om detta (dvs. om Karls tycke för franskan) en särdeles Passage. Nordberg C12 1: 7 (1740).
(2 b) -INSTRUMENT. [jfr t. passage(n)instrument] astr. astronomiskt instrument för (observation av o.) noggrann bestämning av tidpunkten för en himlakropps passage genom ett astronomiskt fundamentalplan (t. ex. meridianen). VetAH 1815, s. 156. —
(7) -JOURNAL. (†) journal över vad som tilldragit sig på en station o. d. SFS 1838, nr 52, s. 14 (vid telegrafstation). —
(2 b) -PRISMA. astr. prisma som användes (i förening med en astronomisk kikare) till bestämning av meridianpassagen; äv. om särskilt instrument som användes för samma ändamål. SvUppslB (1934). —
(2 c) -SYSTEM(ET). mil. systemet att låta stabsofficerare tjänstgöra en viss tid vid truppförband. Samtiden 1873, s. 67. SFS 1939, s. 692. —
(jfr 3) -TULL. [jfr t. passagezoll, genomfartstull] (förr) Passagetullarne synas hafva uppburits vid fästen, som passerades. Hildebrand Medelt. 1: 617 (1884). SvUppslB 28: 503 (1936). —
Spalt P 405 band 19, 1952