Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PREJNING präj3niŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) (i fackspr.) till PREJA, v.1 1 a. PH 7: 4954 (1760). Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse, angående upphörande under fredstid af prejning från rikets fästningar af örlogs- och andra fartyg. SFS 1878, nr 16, s. 1. TT 1941, Allm. s. 503.
2) till PREJA, v.1 3: prejeri. Desse olycklige (fångar) voro .. blottstälde för de gröfsta prejningar (från fångvaktarnas sida). LBÄ 11—13: 147 (1798). Hammar (1936).
-HÅLL. avstånd inom vilket ett fartyg kan prejas (särsk. gm anrop); jfr prej-håll. Trolle Sjöoff. 1: 369 (1869). VFl. 1919, s. 40. —
Spalt P 1711 band 20, 1954