Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PULLA pul3a2, sbst.1, om person f., om djur f. l. r., om sak r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -ar Broman Glys. 3: 376 (c. 1740); -er Därs.).
Ordformer
(pulla c. 1740 osv. pulle 1611)
Etymologi
[sv. dial. pulla; jfr d. pulle, t. dial. pulle; sannol. till PULL, interj.; ordets anv. kan i vissa fall (t. ex. i bet. 2 a) ha gynnats av motsv. anv. av fr. poule (se PULLA, sbst.2). — Jfr PULLELUR]
(vard.)
1) höna (se d. o. 1); i vissa trakter äv.: kyckling; äv. (vanl. i best. form, i sht i pl., o. oftast upprepat en l. flera ggr) ss. lockrop till höns; jfr PULL, interj. Broman Glys. 3: 376 (c. 1740). Du skal fösa bort pullorna, som krafsa på sängarna i Trägården. Envallsson Tunbind. 22 (1781). Det föreföll mig (dvs. en trubadur) liksom modren konsten / mig skötte såsom hönan sina pullor. Polyfem V. 44: 3 (1812). En uppmaning (uttryckes) genom: .. kiss kiss, pulla pulla. Velander SvSpr. 103 (1915). Hedberg Prins 209 (1936). särsk. (tillf.) i utvidgad anv., om rapphönshona; jfr HÖNA 2. Liljestråle Fid. 593 (1772).
2) i bildl. anv. av 1; särsk.
a) (numera bl. mera tillf.) om kvinna; i sht om ung flicka; företrädesvis i smeksamt tilltal. Ade ade ade Min H(järtans) k(ära) l(illa) pulle. CSomme (1611) hos Fant HdlSvH 1: 117 (i brev till hustrun). Er ömhet för nödlidande, min Dame, gör att jag framför alla andra pullor väljer Er. Tegnér (WB) 1: 240 (1802). Nå hvad svarar du, min pulla? Benedictsson FruM 4 (1887; till dottern). Fridegård LHårdVid. 77 (1951).
b) (i vissa trakter) = BOCK, sbst.2 2; jfr KRÅKA, sbst. I 2 b. Schulthess (1885). Små röda pullor i marginalen. Bergman Mark. 42 (1919).
c) (numera föga br.) om sockerpiller l. om ett slags sötsak bestående av anis- l. kumminfrön o. socker; sockergryn; stundom att fatta ss. ellips för SOCKER-PULLA. Schulthess (1885). Det är .. (i homeopaternas värksamhet) det mystiska momentet och ingalunda pullorna, som verka. AB(S) 1913, nr 124, s. 10. Östergren (1935).
Ssgr (vard.): (2 c) PULL-ASK. (numera föga br.) ask innehållande ”pullor”. Knorring Skizz. II. 1: 192 (1845). —
(1) -KACKEL. (tillf.) Östergren (1935). —
(2 c) -STRUT. (numera föga br.) jfr -ask. Bremer TecknHvard. 1: 174 (1828). Östergren (1935). —
(1) -UNGE.
1) (numera föga br.) kyckling. Dalin (1855).
2) bildl. (med anslutning till pulla, sbst.1 2).
a) (numera föga br.) = pulla 2 a. BröllDikt. 282 (1743). Schulthess (1885).
b) (†) = pulla 2 b. Dalin (1855). Schulthess (1885).

 

Spalt P 2361 band 21, 1955

Webbansvarig