Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RAGGA rag3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or; äv. (mindre br.) RAGG rag4, sbst.2, r.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(ragga 1895 (: Raggor, pl.) osv. raggar, pl. 1954. ragger i ssg 1892 (: Raggerstrumpor)1896 (: Raggerstrumpor))
Etymologi
[jfr nor. ragge (pl. ragger), nor. dial. ragge, m. (pl. raggar); till RAGG, sbst.1 (möjl. elliptiskt för RAGG-SOCK(A) l. RAGG-STRUMPA o. d.)]
Ssg: RAGGER-STRUMPOR, pl. [jfr nor. ragger, pl.] (†) för vinterbruk avsedda, utanpå skorna pådragbara, tjocka, stickade strumpor; jfr ragg-socka. PriskurLangborgIdrottsmag. 1892, s. 6. DN 1896, nr 9446 A, s. 1.

 

Spalt R 119 band 21, 1956

Webbansvarig