| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
RESTRIKTION res1trikʃω4n l. re1s- l. räs1– (restricktschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
1) inskränkning, begränsning; förbehåll.
a) (numera knappast br.) mer l. mindre klart med tanke på l. om (den muntliga l. skriftliga) utformningen av inskränkningen l. begränsningen l. förbehållet. Restrictionen om Omwändelsen (ger) nogsamt tilkänna, at thet skal allenast förstås om them, hwilkom Gudh gifwer Nådhen, at the sigh til Gudh omwända kunna. Schroderus Os. III. 2: 297 (1635). En till approbationen eller admissionen tillagd restriction (t. ex. approbatur pro examine Juridico, Camerali &o. subeundo). BerRevElLärov. 1825, Bil. I, s. 9. Genom relativsatsen tillägges en restriktion till hufvudsatsen. Frey 1849, s. 296. SvFlicksk. 135 (1888). — särsk. övergående i bet.: reservation, invändning o. d. Wulf Köppen 2: 242 (1799). Du är väl ej en smula förtretad på mig för mina restriktioner mot dina skönhetsresonemang. OLevertin (1891) hos Söderhjelm Levertin 1: 318.
b) med tanke väsentligen l. uteslutande på inskränkningens osv. innebörd l. omfattning; äv.: åtstramning, skärpning; stundom närmande sig bet.: förbud; ofta i pl. Han ålade sig själv stränga restriktioner i fråga om sprit och tobak. Hwad .. Tobackzhandelen anlangar .., så är det icke uthan, att .. Kongl. M:tt .. fast heller hade sedt, att den samme hade kunnat wara frij, och uthan någon restriction. Stiernman Riksd. 1520 (1664). PH 9: 649 (1771). Vi hade .. vår fulla frihet, med den enda restriktionen att vi liksom alla andra måste vara hemma före 12 på natten. Linder Resa 256 (1919); jfr slutet. Det fortgående arbetet på fullständig religionsfrihet utan några som helst restriktioner. KyrkohÅ 1925, s. 176. De starkaste rop på restriktioner ljuda nu mot höjdbyggandet. Östberg ArkAnt. 163 (1928). — jfr BYGG-, IMPORT-, KREDIT-RESTRIKTIONER. — särsk. (†) övergående i bet.: villkor; jfr 3. (Villkoret att en deputation skulle utses att på förhand uppsätta fredsvillkoren) var en ibland de restriktioner, hvarunder .. (Erik Benzelius d. y.) å sitt stånds vägnar ingick på kriget. Geijer II. 5: 88 (1838).
2) [specialanv. av 1 b] gm laglig reglering åstadkommen inskränkning i tilldelningen av vissa konsumtionsvaror; ungefär liktydigt med: ransonering; oftast i pl.
a) i fråga om ransonering av konsumtionsvaror under kristid. SvTidskr. 1917, s. 282. Maten hemma var god och riklig, men tack vare de många restriktionerna kan det nog inte förnekas, att vi barn ej alltid kände oss tillfredsställda efter en måltid. De Geer Bergsl. 14 (1951). jfr KRISTIDS-RESTRIKTIONER.
b) om ransonering av alkoholdrycker (med nykterhetsfrämjande syfte). Man befann sig under restriktionernas värsta åtstramning, då en liter var lika sällsynt som sunt förstånd på en kubistutställning. Carlsson 4711 147 (1921); jfr a. För att belysa hur olika restriktionerna höllos på restauranger och hotell inom Sverige (osv.). Carlbaum Mem. 207 (1930). (Det fanns förr) Inga restriktioner, ingen motbok. Typografminn. 161 (1952). jfr SPRIT-RESTRIKTIONER.
3) [jfr 1 b slutet] försäkr. särvillkor gällande för icke fullgod risk (särsk. vid livförsäkring). SvFörsäkrTerm. (1950).
(1 b, 2) -FRI. fri från restriktioner l. hämmande förbud; särsk. till 2: oransonerad. Östergren (1936). —
(1 b, 2) -FRIHET~02, äv. ~20. frihet från restriktioner l. hämmande förbud. Karlgren BolsjevRyssl. 69 (1925). —
(2 b) -MAT. (vard.) mat som restauranggäst måste beställa ss. villkor för att bli serverad fastställd spritranson. BtRiksdP 1927, XII. 2: nr 9, s. 25. —
(1 b, 2) -SYSTEM. system för reglering av ngt gm restriktioner. Verd. 1885, s. 124. särsk. till 2 b: system för reglering av alkoholkonsumtionen gm inskränkning av den enskildes rätt att tillhandla sig l. tillvärka spritdrycker; ofta i sg. best. 2NF 34: Suppl. 810 (1923). Det svenska restriktionssystemet. DN(B) 1946, nr 61, s. 3. —
(2 b) -ÄPPLE. (tillf., skämts.) jfr -mat, -rätt. Restriktionsäpplet, som du måste köpa för att få dricka punschen. Bergquist MolandGrev. 163 (1919).
Spalt R 1516 band 22, 1957